Matanuska Valley och Matanuska Glaciären

Matanuska Glaciären

Fredags Tillbakablick

Palmer, Alaska

    Kör man söderut, från Fairbanks förbi Talkeetna och sedan även förbi Wasilla så kommer man till ett litet samhälle som heter Palmer. Vi åkte dit första gången mina föräldrar var och hälsade på mig i Alaska, 2012. Det var i slutet av sommaren, så rallarrosen hade nästan blommat ut och höstfärgerna lyste starkt runt Fairbanks. W och jag hade köpt biljetter för att se Avett Brothers på den årliga marknaden i Palmer. Vi hade bokat in mina föräldrar på ett motel, precis mittemot marknaden, och de kunde höra den fina musiken den sommarkvällen. Himlen bjöd på en färgshow nästan varje kväll, och myggorna hade minskat rejält. De flesta skogsbränder hade slocknat så ingen brandrök fanns i luften heller, och alla var på riktigt bra humör. Efter konserten så körde W och jag ut ur samhället till en liten camping och tältade för natten. 

Vyer från bilen, under bilresan söderut:

Palmer, Alaska:

Kultur

    Man skulle kunna tro att det inte riktigt finns något att göra i ett litet samhälle som Palmer, men den som söker finner. Eftersom vi är alla intresserade av kultur, och speciellt mamma som brukade jobba på Skansen som museivärd, så hade vi kollat upp ett ställe som hette the Colony House Museum. Det är ett museum som skildrar 30- och 40-talet i Palmer Alaska. Det är alltid intressant att se hur folk levde förr, speciellt på ett ställe som Alaska, med långa och mörka vintrar och korta somrar. Under 30- och 40-talen så startade Roosevelt en hel rad av nya program, som skulle gynna folket. Jag har tex nämnt lite om "Civilian Conservation Corps" (CCC) tidigare, och vad de gjorde. CCC var även det ett program under samma tidsperiod, skapat av Roosevelt. "Resettlement Administration" (RA) skapades 1935 för att flytta familjer utblottade eller låginkomsttagande familjer till en ny plats, för en ny chans. Ungefär 200 familjer valdes ut och flyttades till Matanuska Valley, som är den dalgången som Palmer ligger i. De familjerna kom från the Midwest, alltså det området som jag just nu bor i, eftersom de ansåg att klimat där skulle vara ganska likt klimatet i Alaska. Inte helt oväntat var således hade även många av de som blev förflyttade skandinaviskt påbrå. 

Myskoxe Lantgården

    Är man i krokarna runt Palmer kan man ju även passa på att besöka deras Myskoxe lantgård. De har en miljövänlig produktion av Qiviut, som är ett väldigt fint och åtråvärt garn. Myskoxe gården fokuserar även på utbildning och bistår även med inkomstmöjligheter för Alaska natives. Myskoxar kan även ses vilda i Alaska, men främst då runt kustlandskapet. Det finns även en lite hjord av myskoxar på gränsen mellan Sverige och Norge. De är inte helt vilda eftersom de var återinförda på 70-talet till Norge. Ungefär 3-5 individer bröt senare av från huvudhjorden och vandrade in i Sverige. Det är den hjorden som vi haft i Sverige sedan 70-talet, och även fast den under en tid hade nästan 30 individer, lider den idag inte helt oväntat av inavelsdepression. Det finns även ett Myskoxe centrum i Härjedalen, som även jobbar med att förmedla myskoxar till olika djurparker, men de har även återinfört myskoxar till den "vilda" hjorden för att öka genflödet och minska inaveln. Idag är antalet "vilda" myskoxar i Sverige ungefär 11 individer.

Mat-Su Valley

    Palmer och Myskoxe Lantgården ligger i den så kallade Matanuska Valley, söder om Talkeetna bergen. Österut och söderut så ligger Chugach bergen. Som du säkert kan tänka dig så är detta området väldigt vackert, omringat av berg i alla riktningar. Till öster om Matanuska Valley ligger Susitna Valley, och hela detta området kallas ofta för the Mat-Su Valley. Det är i södra Alaska du återfinner de flesta glaciärerna, de är ju både exalterande och deprimerande på samma gång då man tänker på att dessa glaciärer snart inte kommer att finnas kvar om det fortsätter som det gör, eftersom de flesta redan har minskat rejält i storlek eller helt enkelt försvunnit. Om du är intresserad av att se vart alla dessa glaciärer i Alaska ligger kan du besöka webbsidan till Alaska State Library, som listar 667 glaciärer. Även fast Alaska i stora lag har ett väldigt kallt klimat och kort sommar, så har södra Alaska ett mycket mildare klimat jämfört med till exempel Fairbanks och Tananana Valley.  Mat-Su Valley är den mest produktiva delen i Alaska ur lantbrukssammanhang, främst för det mildare klimatet. Det här området är en del av den Södra Cordilliera regionen, och var täckt av is under den istiden för 9000 år sedan (jämfört med Fairbanks och Interior Alaska, som inte var täckt av is), och det är även anledningen till varför det är så många glaciärer i södra Alaska.

Matanuska Glaciären

    Av allas dessa 667 glaciärer som finns i Alaska så är Matanuska glaciären en av de få du kan köra hela vägen fram till. Själva tillträdes platsen till glaciären är privatägd och man fick då, 2012, betala 24-30$ beroende på om man var Alaska resident eller inte. Nuförtiden måste man tydligen använda sig av en guidad tur som tar ut 100$ om man vill gå ut och gå på glaciären. Det är kanske inte helt fel, med tanke på att det är folk som inte håller sig till den specifika leden de satt ut på glaciären, ungdomar som hoppar över djuphål i glaciären eller springer omkring i största allmänhet som barn på glaciären. För visst finns det risker, det finns alltid risker när man är ute och går på glaciärer. Men ganska trist ändå att det ska vara så dyrt nuförtiden tycker jag. 

 Ståendes på Matanuska Glacier

Ståendes på Matanuska Glacier

Glenn Highway

    Man behöver ju förstås inte åka hela vägen fram till glaciären, utan man kan se den från en av de många natursköna motorvägarna i Alaska, Glenn Highway, och Matanuska Glacier State Recreation site. Jag har besökt Matanuska glaciären två gånger, men har aldrig gjort något extremt ute på isen. Men vyerna precis där, och känslan av att faktiskt stå på en glaciär är ganska häftigt.

    Har du besökt några glaciärer?

Vi ska Flytta - Till New York

IMG_3284.jpg

New York City

Den Stora Flytten

Att vara Svensk i USA

NYC - New York City

    Förra året bokade vi en resa till New York. W skulle på en workshop och jag passade på att följa med, och så kunde jag även då förnya mitt pass som skulle gå ut denna sommar. Det finns bara två ställen i hela USA där man som svensk kan förnya sitt svenska pass, Washington DC och New York. Det finns  mobila passenheter varje år på diverse andra ställen, men dessa mobila passenheter fylls upp på direkten, så det är väldigt få som verkligen kan utnyttja dem till fullo. Senaste gången (ja förutom förra året nu) då jag förnyade mitt pass så kombinerade jag det med en resa hem, för det kostar ungefär lika mycket att flyga hem från Fairbanks till Stockholm som det gör att flyga till New York och betala hotell osv. 

Höst i New York

    Medan W var på sin workshop så spanade jag in staden lite mer. Jag har tyvärr aldrig riktigt gillat New York som stad, men nu kommer jag alltså ha ungefär två år att börja gilla staden på mina villkor. Då när vi var där förra året så gick jag i genomsnitt 14km per dag. Jag är väl inte jätteintresserad av att ta tunnelbanan överallt, men det kanske ändrar sig nu. Det är ju inte första gången som jag besökt New York. Jag var där för första gången då jag var 6 år, ja om det nu ens räknas. Sedan var jag där då jag var runt 20 år och fick inte någon mer positiv inställning till staden. 

Central Park

    Det bästa med Manhattan är ju helt klart Central Park. Medan jag har spanat in staden mer och mer nu så har jag även upptäckt alla gröna områden staden har att erbjuda. Det var även något jag reflekterade över då vi var där i höstas. Många små parker, precis som i Madison (inte alls lika många dock, men ändå), gömda mellan hus mitt i staden. Mitt favorit ställe hitintills är väl kanske ändå Central Park. Central park är en sådan stor park, och det tog inte lång tid förrän jag gick omkring på småvägar där ingen annan syntes till. 

Hur flyttar man till New York?

    De senaste veckorna har vi funderat på hur vi ska flytta till New York. Jag tror vi har kommit fram till att vi ska hyra en liten container där vi kan få in några av våra större möbler, och sedan skicka den till New York. I slutet av Maj kommer vi att köra till New York med en liten del av alla våra saker, och lägga in de ägodelarna på lager utanför staden. Vi hoppas sedan att vi kommer kunna få plats med resterande saker då vi flyttar på riktigt senare in Juni. 

Vart i New York ska vi bo då?

    Ja det är en ganska enkel fråga att svara på, om än lite komplicerad ändå. Vi ska fokusera på Manhattan, för att inte få en alltför lång restid till jobbet så måste det bli i norra delen av Manhattan, runt och norr om Columbia Universitet. Det finns många småstadsdelar där uppe, Upper West Side, Washington Heights, Harlem, och Sugar Hill. Norr om de stadsdelarna har vi Hudson Heights, Fort George och Inwood. De platserna ser jättefina ut, och verkar ha mycket grönområden, men de är tyvärr lite för norrut för oss. Vi har förstås lusläst internet om hur man hittar lägenhet i New York och hur mycket en hyra går på, Manhattan är förstås den dyraste delen av New York man kan bo i. New York är en av de dyraste städerna i USA man kan bo i, men New York har faktiskt inte den högsta hyran av alla storstäder i USA. Kan du gissa vilken stad i USA som har den högsta hyran?  Jag ger dig svaret längs ned i det här inlägget. Eftersom vi måste räkna in restid till jobbet och försöka hålla den under 1 timme, så är det ändå Manhattan vi måste fokusera oss på. Norra delen av Manhattan har färre skyskrapor, men även färre turister, och jag tror att vi kan hitta ett fint ställe i de krokarna. Annat än att faktiskt hitta en lägenhet i New York så måste man även vara försiktig med de lägenheter man ser på nätet. Många lägenheter existerar inte, och folk blir lurade att betala lägenheter som inte tillhör den som lägger ut bilderna på lägenheten. Andra använder stulna bilder för fina lägenheter för att locka till sig lägenheter och visar sedan helt andra lägenheter som är i mycket sämre skick. Man får läsa historier om alltifrån vägglöss till stora brottsområden. Vissa hyr även mäklare, ja mäklare för hyresrätter som sedan tar 10-20% av årshyran i arvode. Vissa betalar uppemot 3000$ i månaden för en studio lägenhet. Vi hoppas vi kan hitta en bra lägenhet utan mäklare, men vi får se hur det går. 

    Vilken är din favoritstadsdel i New York? Har du spenderat någon tid i norra Manhattan? Nu till svaret på frågan, Vilken stad i USA har den högsta hyran? Kanske inte så förvånande, men det är San Fransisco, CA. Iallafall om man jämför median hyran för en etta eller tvåa (etta innebär här ett sovrum, tvåa innebär två sovrum). 

Äventyr i Denali - Vårexpeditionen

IMG_7015.jpg

Fredags Tillbakablick

In i Bergen

    Förra året vid den här tiden så åkte vi ut i vildmarken, in i Denali National Park. Vi har varit där så många gånger tidigare, men detta var första gången på flera år vi var där tillsammans, och även första gången vi var där efter att vi båda flyttat från Alaska. Det finns bara en väg som går från Fairbanks till Denali, precis som det bara finns en väg som går norrut, mot Atigun pass. I dessa områden så ska man inte räkna med någon mobiltäckning, eller radio. Vi har alltid laddat med massa musik på telefonen som vi kan koppla in till bilen för att lyssna på, och vårt musikval är oftast något i still med Bluegrass. Precis som vanligt så känns det i hjärtat när vi kör mot bergen, det är så vackert, naturen i Alaska är så storslagen. Det är som Norrland på steroider. Det kändes som vår i luften, även fast snötäcket oftast ligger på ända till slutet av April, ibland även in i Maj. 

Tystnad och Ensamhet

    Vi var lyckligt lottade med vädret. Blå himmel, ja för det mesta iallafall. Vår vän bor precis utanför Denali och denna helg skulle hon upp till fairbanks, så vi fick sova i hennes lilla stuga, omringad av dessa fina berg. Det är ett helt annat liv i Alaska, det är långsammare, men mer intensivt. Ditt fokus är förstås på helt andra saker än vad det är för någon som bor i stan. Det är tyst, och runt denna tid kan man ibland höra det konstanta droppandet av smältvattnet från snön som smälter i solen. Ibland får du höra en stor älg komma gående och förbi stugan. Jag har kompisar som blivit strandsatta på utedasset för att en älg blockerar vägen tillbaka till deras stuga. Jag älskar det livet, och jag saknar det enormt. 

Bergen

    Den första dagen spenderade vi några timmar inne i parken. Vi körde omkring lite och gick på lite småvandringar. Det var varmt, och snön mjuk. Vi sjönk ned till knäna på vissa ställen. Vinden kändes varm mot min kind, eller så var det bara solen och min glädje som gjorde mig så varm. Min glädje av att vi fick vara där, inne i Denali National Park, nästan helt ensamma. Det är häftigt att tänka på hur små vi är, i jämförelse med bergen. Du kan se så långt, men ändå så kort. Det finns så stora områden där som är helt vilda fortfarande, områden som inte finns i resten av USA. Det är ju inte för intet de kallar det för "The last Frontier". När vi blev hungriga så körde vi mot en lyxigare restaurang som ligger i närheten. Den är öppen en kort säsong på vårvintern, för de som bor i närheten, ja som i Fairbanks ungefär två timmar bort. Vi hade tur, vi behövde inte vänta länge på borde och blev serverade helt underbar mat. Det var även sista helgen de hade öppet, innan de stängde för att förbereda för sommarsäsongen. Sedan körde vi tillbaka till den lilla stugan, omringad av bergen. Där satt vi och spelade Banangram tills vi nästan somnade vid bordet. 

Skidåkning

    Nästa morgon var jag uppe tidigt, för att få se soluppgången och bergen. Dessa berg, det går inte att sätta ord på hur mycket jag älskar dom. Efter frukosten packade vi skidorna och åkte in i parken. Vi såg öppet vatten på vissa ställen, och fick tänka om våra planer lite granna. Men öppet vatten är ju även ett tecken på vår. Vi tog oss in mot bergen, och skidade på en bra stund. Vi såg en och annan snö-ripa, men det är ju så luriga att ta kort på, men ett kort fick jag iallafall.

Storslagna Denali

    Tiden går fort när man har roligt sägs det ju, och det gjorde vi. Vi kunde ju inte stanna för alltid i parken tyvärr så vi vände tillbaka efter ett par timmar. På vägen tillbaka så fick jag ett par bilder på Denali, hon är lite trixig ibland. Hon är ju stor nog att skapa sitt eget väder, och sina egna moln, som att hon själv sätter förutsättningar för när hon ska synas. Denali är ju en av de största anledningarna folk åker till Alaska, Nordamerikas högsta berg, och många får vänta och vänta och vänta, för att aldrig se henne. Tänk att åka ända till Alaska och sedan inte få se Denali. Det händer oftare än vad du tror.

Åker du ut i bergen vid den här tiden på året?

I Backspegeln 2017, del 4

 

Fredags Tillbakablick

Oktober

    Så kom Oktober, och mera jobb förstås! Vi hade några kompisar över på middag, en middag fylld av köttbullar, snaps, och trevligt sällskap! I slutet av Oktober så åkte vi till New York, den där stora staden som jag har absolut noll intresse för. Men jag vandrade mycket genom Central Park, ungefär 14 km varje dag. Central Park är så oerhört stor, den är ungefär 4 km lång och 0.8 km bred, och det finns många småvägar inne i parken. Efter det åkte vi till Princeton. Har du aldrig varit i Princeton så kan jag varmt rekommendera det stället. Ungefär som England på steroider. Fina gamla byggnader med spiror och torn, och alla dessa stora lövträd som finns runtom! 

 
 

November

    November kom och med den mer höstfärger. Höst har blivit en sorgsen månad för mig, sedan mamma dog 2016. Denna November kom med dåliga nyheter igen, W's katt Olive blev sjuk och det slutade med att hon dog ungefär en vecka efter att vi börjat märka att något inte riktigt var som det skulle. Vi skulle till sist avliva henne hos veterinären men precis som Olive alltid har varit så dog hon helt av sig själv innan de hann göra henne redo för avlivning. Hon var bara 8 år, så det var väldigt oväntat. Vår fina lilla Alaska katt. Vi har ju en till Alaska katt, Tycho, men vi saknar ju förstås Olive väldigt mycket. 

 
 

December

    December, och ännu en Jul i USA. Detta året åkte vi inte till Bozeman, utan vi stannade i Madison. Jag bakade och bakade, saffransbullar! Ingen snö hade vi dock, och dagen innan Julafton så var jag lite nedstämd, min första Jul i USA utan snö, kändes väldigt snopet. Jag som älskar snö och kallt väder. Men sedan så vaknade jag på Julaftonsmorgon och såg att det snöade! Vi åkte till en park utanför Madison och vandrade, det var bara vi i Parken, väldigt konstigt tyckte vi. Vi firade Jul med både Svenska och Amerikanska traditioner, precis som vi gör varje år.  På Julafton hade vi även en brasa utomhus, så mysigt.