Wilder pt. 2

DSC_0172-2.jpg
"Wilder than a brushfire burns deep inside the bramble
Baby, I think God made your soul born to ramble
Maybe you'll take to the far away places
Where life is gonna deal you a hand full of aces
But it doesn't really matter how great the spaces
We're chained, and when everything else changes our love will stay the same
We're chained, and when everything else goes away our love will still remain"

Fredags Tillbakablick

Att Gifta sig, Igen

    Förra sommaren så gifte vi oss, igen. Ja alltså, detta var mer av en bröllopsfest, eftersom vi tekniskt sett redan är gifta :) En bröllopsfest där fler av våra vänner och familjer på denna sidan kunde delta, en bröllopsfest i en av de delar av USA som håller våra hjärtan, Montana. Förra vintern så var vi och åkte längdskidor vid ett ställe som heter Homestake Lodge, i närheten av Butte, MT. Det var ett sådant där jättevackert ställe med fina skidspår, skog och berg och massa snö. Då vi var där så såg jag på deras anslagstavla att de även anordnade bröllop och bröllopsfester där, och eftersom vi hade spenderat ganska länge med att försöka hitta en bra plats så bestämde vi oss för att välja Homestake Lodge att ha vår fest vid. 

DSC_0114.jpg

Homestake Lodge

    Det finns förstås hur många bröllops platser som helst runtom Bozeman, MT. Jag ville ju ha ett ställe omringat av berg och djupa skogar. Först hade vi pratat om att hyra en av de små stugorna man kan reservera på Forest Service land, men med all logistik som en plats som det tillför så blev det helt enkelt så att vi bestämde oss för att inte satsa på en sådan plats. Det finns ett ställe som heter Paradise Valley, mellan Bozeman och Gardiner, och det är lika fint som det låter, men där kostar alla lokaler skjortan förstås. Så istället valde vi som sagt Homestake Lodge att ha firande på. Homestake Lodge är en vacker gammal stuga som ligger i Klippiga Bergen, mellan Bozeman och Butte. Området ligger precis vid Continental Divide (den kontinentala klyftan som går ända från västra Alaska ned till Sydamerika). Själva stugan ligger som uppe på en kulle med världens bästa utsikt över berg och skog. Vi hyrde hela stället, som även inkluderade några stugor och en Jurta. Det var ett perfekt ställe att ha en bröllopsfest på, stort nog att flera gäster kunde spendera natten där, men även relativt nära till Butte om man ville sova på ett hotell. Det var allt jag någonsin kunnat drömma om, mitt drömbröllop, och W's också förstås, ute i naturen med skogarna och bergen runtomkring oss, där vi hör hemma. 

Vi är ett Flammande Par

    På förmiddagen fann vi oss körande from Bozeman mot Homestake Lodge genom klippiga bergen och Homestake Pass. Brandrök från alla skogsbränder som härjade i Montana och på andra ställen färgade himlen brunaktig och det stack i näsborrarna. Det luktade som om hela skogen brann. Det är ju ganska ironiskt, att vi som båda studerar skogsbränder på olika sätt skulle förmedla vår kärlek för varandra på just en sådan brinnande dag som denna. Det känns i hjärtat varje gång vi kör genom de klippiga bergen och all denna natur, bergen, dalgångarna, floderna och bergen. En gång i tiden träffades vi då jag flyttade in i stugan mittemot W's. Sedan dess har vi hjälpt varandra med fältarbeten ute i naturen som denna, i de Klippiga Bergen. W har hjälpt mig i de djupa skogarna i Alaska, och jag har hjälpt honom i de djupa skogarna i Yellowstone National Park. Vi har levt isär i flera år så vi båda kunnat följa våra drömmar om vår egna utbildning, jag i Alaska och W i Wisconsin, tills jag blev klar med mitt fältarbete och kunde flytta till honom i Wisconsin. 

Att gå nedför Altargången

    I mina drömmar som ledde upp till bröllopet så var ju nästan allt redan planerat. Vi skulle gifta oss i Augusti, och jag skulle få visa en av de vackraste ställena på jorden för mamma och pappa. Livet blir ju inte alltid som man tänkt sig och min mamma gick hastigt bort ungefär 10 månader innan bröllopsfesten. Hon hade varit så ivrig för att få se Montana och Yellowstone och alla andra ställen vi skulle åka till på deras tredje resa till USA för att besöka oss. Min pappa kom istället själv, men vi gjorde denna resa till vår istället, min och pappas. Vi bilade tillsammans från Madison WI, genom Badlands National Park, Beartooth Pass, och Yellowstone National Park innan vi till slut anlände i Bozeman Montana. En resa på ungefär 229 mil. Vi tältade på vägen och pappa hade inte tältat sedan 70 eller 80 talet. Men det var en drömresa. Och sedan fick pappa gå med mig nedför altargången till slut. 

Inte ett helt Vanligt Bröllop

    De som känner oss vet ju kanske att vi inte är precis som alla andra, så detta bröllop var inte heller som alla andra. Vi gick in till Brandie Carlile's "We're Chained" (en riktigt bra låt som ni ska lyssna på om ni inte hört den förut), blev vigda av två av våra nära vänner som även är poeter, vi gick ut till tonerna av John Prine och Iris Dement, och deras sång "In Spite of Ourselves". Vi är inte som alla andra, vi har blivit formade av våra omgivningar, och Alaska har varit en stor prägel på det. W som är uppvuxen i det vilda Montana, och sedan bott i Alaska. Och jag som kommer från centrala Stockholm men med hjärtat i Norra Sverige, och sedan de åren jag haft i stugan utan rinnande vatten i Alaska. Vi ser inget konstigt med att campa vid en älv när det är -30C och vara med i ett 20km skidlopp dagen efter. Vi ser möjligheter där andra ser förhinder. 

Ett Drömbröllop

    Medan eftermiddagen sakta övergick till kväll la sig den rökiga luften som en vacker brudslöja över landskapet. Vi hade haft tur, och under själva ceremonin så var det inte alls rökigt. Men nu på kvällen så kunde man känna röklukten, även fast de bränderna var långt ifrån där vi var. Barnen lekte i kvällsljuset och vår familj och alla vänner hjälpte till att bära ut desserten till paviljongen, där vi tidigare ätit hemma gjord rökt pulled pork. W hade spenderat dagar med sin mosters man till att röka fläsket på mycket låg temperatur. Vi rörde oss mellan olika bord och pratade med vänner vi inte sett på länge. 

Några Foton efter Bröllops Ceremonin

    Innan det blev helt mörkt och under tiden som det där underbara ljuset infinner sig på kvällskvisten så gick vi för att ta lite kort på oss. Så vi kunde behålla detta underbara bröllop i våra minnen för alltid! Vi hade ju inte riktigt hyrt någon bröllopsfotograf, men vi tog tur med att ta kort på oss, och jag tycker att vi gjorde ett väldigt bra jobb! 

Jurtan

    Det fanns ett par stugor i anslutning till Homestake Lodge, och många sovplatser i den stora stugan som utgör Homestake Lodge. I övrigt så fanns ju den där Jurtan. Vi tyckte att vi nog skulle bo i den, eftersom den inte hade något rinnande vatten eller toalett förstås. Dels för att vi inte skulle ha något emot det, eftersom det påminde oss om svunna tider i Alaska, men även för att den låg lite längre bort från huvudbyggnaden. Efter midnatt, i den mörka sommarnatten så begav vi oss mot jurtan. Vi lyckades hitta en liten lykta som vi använde för att se vägen, eftersom vi båda lämnat våra huvudlampor i själva jurtan. Vi visste på ett ungefär vart jurtan var, men det var väldigt mörkt och lyktan lyste inte så starkt. Det påminde mig om en scen från en svensk komedi (ogifta par), då de är ute på fjället i en stuga och ska vänta på tomten som kommer komma med paket. Det är ju en av killarna som har blivit utnämnd tomte och de har själva kört ut honom med bil och get honom en släde, tomtedräkt, lykta, säck med paket, och en flaska whisky. Så sitter de där i stugan och väntar på att tomten ska komma fram. Men de råkade nog släppa av honom lite för långt bort, eftersom det tar mer än två timmar för honom att komma fram, men han kom fram till slut. Vi kom också fram till slut, och sov ända till soluppgången, som var ett par timmar senare..

Morgonen Efter

    Morgonen efter bröllopet såg vi världens vackraste soluppgång. Har du någonsin upplevt en soluppgång i ett brandbenäget landskap som står i brand? Oftast så finns ju den där magiska slöjan där som skapar detta vackra ljus under morgonen och kvällen. Vi vaknade upp fyllda med dessa minnen som vi kommer ha hela livet. Senare den dagen så åkte vi iväg och campade med några av våra vänner som stannade en natt till innan även de satte sig i bilen för den långa vägen hem.