Posts filed under Onsdagstankar

Det är de Små sakerna som räknas - Makrofotografi

Ladybug.jpg

Onsdagstankar

Earth Day

För några helger sedan så var det jordens dag. Jag minns förra året, innan vi levde i en faktisk pandemi, att delar av Broadway var öppet. De delade ut gratis tillbehör till cyklar och flygblad om vartannat. Det är fint att ha en dag som tillhör naturen och alla de ekosystem vi har på vår jord, jag förundras förstås av allt detta varje dag.

Att Dokumentera även det Minsta

Ända sedan jag flyttade från Alaska har användandet av kameran minskat rejält. Nu är den även så utdaterad att jag länge funderat på att skaffa en ny, lika länge som jag funderat på att skaffa en tatuering. Inget av det har hänt än dock. En gång i tiden började jag fota makro och blev förstås fast. Det är inte konstigt om man ser mig fokuserad på det allra minsta vi kan se med våra ögon. Jag gör först och tänker sedan, vilket ofta resulterar i blöta och skitiga knän. Men vad gör väl det. Jag blir så fokuserad på det där allra minsta, kanske därför jag gått och blivit laboratorieingenjör på äldre dar. Eller vad det nu än är jag är på svenska.

Nu när jag kollar igenom alla dessa bilder så känner jag att jag vill börja med makrofotograferingen igen. Det är bara så svårt här i storstaden, man måste vänja om sig, men det är kanske det som är hela grejjen med fotografering. Så tills jag kommer dit igen så får jag helt enkelt spana på alla gamla bilder jag har.

När allt det här är Över - En dag i New York City

CVCA8888-April 26, 2020.jpg
När allt det här är över
När allt det här är slut
När spänningarna släpper
Och vi kan andas ut
När världen börjar snurra
Och vardan är tillbaks
Jag hoppas vi är kvar då
När allt det här är klart
— Anna Stadling

Onsdagstankar på en Torsdag

7 Maj 2020

Vi står lutade med huvudena mot rutan som vetter ut mot gatan. Samma gata som brukade ha trafikstockning varje eftermiddag och ett ständigt tutande. Nu är det glesare mellan bussarna, och bilarna. Det är inte bara glesare mellan bussarna utan även sirenerna har börjat att tystna, men det känns mer som ett dåligt omen. Det blir sådana där fettfläckar efter pannan på den rena glasrutan jag tvättade häromdagen. Det är happy hour och det här är hur vi spenderar den. Det har blivit så nu, för det finns oftast inget annat att se fram emot än att varva ned framför fönstret. Det har till och med blivit en återkommande mening, vill du komma och stå och kolla ut genom fönstret med mig? Det är här vi står nu och pratar om dagen som varit, vad vi gjort under dagen och det vi läst, om vi läst, av nyheterna. Men även nyheterna har blivit en pers, för vem vill egentligen lyssna på hur hela Amerikatt bryts ned bit för bit. Allt som finns kvar ska smulas sönder och samman minsann. Det är så det känns iallafall.

Dagarna flyter på, långsammare än långsamt men ändå på något sätt går allt så fort. Det är redan Maj och hela April spenderades innanför denna bur. Ja, kanske inte hela tiden men det har mest blivit så. Vi bor i ett område som är lite “rough around the edges” och det känns när man är ute att det är en annorlunda stämning. Jag känner mig som jag gjorde då vi precis flyttat hit. Jag har egentligen ingenting att klaga på för jag har ett jobb (och det är nog där skon klämmer), ett jobb som betalar mig för att jobba hemifrån. Det är nog sämre med det bland alla andra häromkring. Och om vi trodde att folk hade det svårt innan pandemin så kan man ju bara försöka att föreställa sig hur allt är nu.

Häromdagen spenderade jag mer än en timme för att beställa munskydd. Ja, alltså inte en sådan där N95 eller någon annan av det slaget. De är reserverade för sjukhus och vårdarbetare och de som jobbar på utsatta arbeten. Gick man in på Amazon när allt började så fanns ingenting, absolut ingenting, eller jo det fanns men det stod att man inte fick köpa det. Det gällde handsprit, rengöringsmedel osv. Allt det var reserverat för de som verkligen borde ha det. Och vi hade redan sådant, ja allt förutom munskydd förstås. Och nu var det ju det som jag spanade efter häromdagen, fast version light. Den som är gjord av de som försöker ha kvar sina små butiker som redan syr väskor och kläder. Det är inte meningen att de ska skydda mig helt och hållet från detta virus, men att jag ska kunna skydda andra om jag mot förmodan har det. Tänk att man ens kan säga det nu. Att man spenderade mer än en timme till att beställa ansiktsmasker/munskydd.

Det är torsdag, och på torsdagar äts det ärtsoppa på andra sidan Atlanten och så även här idag. Med pannkaka. Det har blivit mycket tankar på svenskar och Sverige på sistone. Förra sommaren var vi ju dit, första sommaren på drygt 10 år och det känns en större dragningskraft nu på något sätt, men ändå inte. jag har ingen större längtan att bo i Sverige, utan det är det här som är mitt hem nu. Men det är Lars Winnerbäck, Miriam Bryant, Mando Diao, Kristoffer Kabell, Laleh och Anna Stadling som ekar i huvudet.

1.8 meters Avstånd i New York City

IMG_7011-April 19, 2020.jpg

Onsdagstankar

En hel månad av “shelter in place”

Nu har alltså en hel månad passerat sedan vi fick “shelter in place” ordern här i New York. Det är ganska intressant att se hur olika länder och olika regioner hanterar det här visuret, men även hur viruset sig självt beter sig. Det är ju ganska uppenbart att vi fortfarande vet så lite om SARS-CoV-2.

Broadway var först med att stänga ned, sedan stängde de flesta universiteten. Columbia University startade deras “ramp down” ungefär en vecka innan ordern om “shelter in place” (eller PAUS som vår guvernör kallar den) kom. Vi hade således en hel vecka att förbereda oss. Det oavbrutna tutandet vi brukade höra utanför lägenheten har bytts ut till det konstanta ljudet av sirener. För oss (mig själv och min man) så har den här ordern inneburit att vi går och handlar varannan vecka, och tar en långpromenad en gång i veckan. Resten av tiden spenderar vi hemma. Här är det ju rekommenderat att enbart gå utanför dörren om man måste, och att umgås med kompisar eller så har även det varit “förbjudet”. Enbart jobb som är livsviktiga har fått fortgå, tex de som jobbar på tunnelbanan, kör buss, säljer matvaror etc, och det är väl nu mer än någonsin som skillnaderna i demografin verkligen står ut här i stan. New York City har ändrats, totalt, och kanske något av det mest uppenbara är hur många som tar tunnelbanan. Antalet som ansökt om A-kassa har ökat med 2637% och de som utnyttjar tunnelbanan har i dagsläget sjunkit med hela 90%. När staden väl öppnar igen kommer det vara en helt annan plats än tidigare, och det är förstås inte bara jag som tror det. Förra fredagen så beordrade Guvernör Cuomo att alla ska använda ansiktsmask när de går utanför dörren och inte kan hålla 1.8 meters avstånd till andra. Förvånansvärt många som fortfarande nu i helgen inte följde den ordern. Många småföretag har fått bomma igen, men nu börjar även de större företagen påverkas. Det kommer nog att ta ett par år innan New York öppnar upp helt igen, och jag tror inte att det kanske någonsin kommer att vara samma plats igen.

IMG_6936-April 19, 2020.jpg

Gjorde vi rätt i att stänga ner hela staden?

Varje dag lär vi oss mer och mer om viruset, och till och med jag går mellan att tänka att detta var den bästa utvägen till att tänka att det här var det dummaste vi gjort. När man tittar på Sverige tex så har vi ju där helt andra rekommendationer, och det var inte förrän relativt nyligen som det började rekommenderas att ha mindre folksamlingar. Även fast Sveriges fall ökade från noll innan vi började se någon ökning alls här i New York. Men om vi tänker på hur läget faktiskt är idag, här i New York, så var det definitivt det bästa, och kanske enda rätta valet. Vi har fått se kylbilar stå uppradade på Randall Island, i väntan på att skickas till sjukhus, begravningshem osv. Helt enkelt för att mändgen av människor som har avlidit har varit så pass hög att det blivit fullt överallt. Jag tror inte vi ens förstod hur allvarligt läget faktiskt var förrän vi såg dom. Ett tag var det mer än 500 människor som dog i New York City VARJE dag, enbart på grund av viruset. Nu vet vi även att många fler människor avlidit i hemmet, mer än vad man vanligtvis ser här i staden, således troligtvis på grund av viruset. Oavsett om vi i slutändan ser att dödligheten är mycket lägre än den vanliga influensan så har kapaciteten maxat ut på alla sjukhus över hela staden, och även till en viss del på andra håll i staten. När det var som värst testade ca 45% positivt på Manhattan, och i vissa områden i Brooklyn och Queens var den siffran uppemot 80%.

IMG_1682-April 04, 2020.jpg

Framtiden

Den stora frågan är ju förstås: När kommer New York öppna upp igen? Och följdfrågan: Hur kommer det att öppnas upp? Vi kan ju inte bara öppna allt på en gång, utan vi kommer behöva göra det i etapper. Och vilka resturanger, barer, gallerier osv. kommer ens att finnas kvar då? Framtiden i New York är nu mer än någonsin väldigt oviss.

IMG_1337-December 29, 2018.jpg
Posted on April 22, 2020 and filed under Onsdagstankar, Livet i New York.

Nyheter jag Hört på Sistone

KSND2896-September 05, 2018.jpg

Onsdagstankar

Nyheter och Vetenskaps Artiklar

I sovrummet har vi inga mobiler, det är en grundregel vi har här, istället har vi en radio. Varje morgon går alarmet igång, alarmet som är att radion och den lokala NPR stationen WNYC sätts igång. Det är oftast ett bra sätt ett vakan, men blir upprörd av nyheterna, ibland blir man dock deprimerad. Jag läser även nyheter från Huffington Post, New York Times, Washington Post, och CNN. Det finns andra källor jag läser också, såsom the Atlantic, Science Magazine, och Wired för att nämna några. Jag läser förstås inte alla dessa källor varje dag, det skulle ta hela dagen. Istället läser jag en artikel här och där. Oftast så får jag lite uppdateringar från källorna på Facebook, eller så delar mina vänner artiklar på Facebook. Många av mina vänner på Facebook jobbar inom forskning och klimat så det blir många sådana artiklar förstås. Istället för att läsa så sparar jag artiklar. Jag spara på Facebook, jag sparar i min web browser, ja och oftast så finns aldrig den där tiden till att läsa alla. Jag skulle säkert kunna läsa artiklar i flera år för att beta av allt jag sparat. För ett tag sedan så tänkte jag att jag skulle dela med mig av några av alla dessa nyheter jag hör om eller läser i tidningar, men sedan glömde jag bort även det. Men, nu har jag alltså hört lite intressanta saker igen, och tänkte att jag skulle dela med mig av det, men säkert även någon lite äldre nyhet.

  1. Stelkramp. Kanske har du hört denna historien, historien om den sexåriga pojken från Oregon som fick stelkramp efter att ha ramlat och slagit sin panna hemma på gården. Jag har aldrig funderat över vad stelkramp egentligen är, men efter att ha läst artiklarna som handlar om detta så inser jag att det svenska ordet är oerhört beskrivande. Man får alltså muskel kramp. Den här pojken var inte vaccinerad mot stelkramp, vilket är något som doktorn ofta gör ändå om hen är orolig för att man ska få stelkramp och inte fått sig en booster på ett tag. Det är ju väldigt ovanligt att man inte blivit vaccinerad mot stelkramp, även fast det finns en ökning av folk som har bestämt sig för att inte vaccinera sina barn. Pojkens föräldrar tog hand om såret hemma, men ca sex dagar senare så blev föräldrarna oroliga efter att pojken börjat få krämpor och tog honom således till sjukhuset. Den här pojken fick spendera totalt 57 dagar på sjukhus och rehab. En stor del av vistelsen var han tvungen att ligga i ett mörkt rum med öronproppar och ytters lite stimulans, för att minska de kraftiga krämporna som uppdagade sig då. Det här kalaset gick i slutändan på 7.3 MILJONER svenska kronor. Men det är kanske inte det “värsta” i denna historien. Näe, det värsta är att efter det att pojken spenderat dessa 57 dagar på sjukhuset kämpades för sitt liv, och efter att föräldrarna blivit rekommenderade att fullfölja stelkramps vaccinet (något som doktorerna startat att ge honom då han kom in) så valde föräldrarna att inte fortsätta med vaccinet. Pojken är alltså inte helt vaccinerad och kan alltså få stelkramp om han utsätts för bakterien som orsakar stelkramp igen. Du kan läsa mer om detta t.ex här.

  2. Mässlingen. Eftersom vi är på vaccinationsämnet så tänkte jag att vi går rakt på nästa vaccinations sensation här i USA. Mässlingen är en virussjukdom, och till skillnad mot stelkramp så blir man immun mot viruset om man någon gång haft mässlingen, om man överlever. Det mässlings utbrott som pågår i USA finns på ett par olika ställen i landet. Ett av dessa mässlingsutbrott återfinns i New York och är centrerat runt Williamsburg, Brooklyn där 158 personer har insjuknat, och varav 137 är barn. Om du googlar mässlingsutbrott i USA så kan du se att det är inte första gången vi har haft ett utbrott, det kommer lite då och då, men detta är ett av de värsta på många år. En faktor man tror har ökat mässlingen här i New York är en ultra orthodox “hotline” som oroliga mammor kan ringa till och prata om tex mässlingen. Du kan höra ett ljudklipp från den linjen här. Man tror att mässlingsutbrottet här i USA och således även i Brooklyn, New York härstammar från Israel, där mässlingen just nu är på uppgång. Detta är igen en historia om de så kallade anti-vaxxers. Även fast det inte finns någon som helst kopplingen mellan antivaccination och den orthodoxa religionen i sig, så tror man att denna “hotline” är en av orsakerna till att vi idag har ett sådant stort utbrott i New York. Visste du förresten att WHO har listat Vaccins tvekan på deras topp 10 lista över hot mot den globala hälsan 2019?

  3. “Illusion of explanatory depth” - Anledningen till att Fakta inte ändrar vår Uppfattning. Jag tror det var efter det att Trump blivit vald till president som jag kom över den här artikeln, eller allt det som hände därefter. Artikeln pratar om en rad olika psykologiska studier som alla drar en och samma slutsats. Vi människor vägrar att acceptera andras åsikter eller idéer, något som troligtvis kan dateras bakåt i tiden, till den tiden då vi var grottmänniskor, eller den evolutionära idén om att “the fittest will survive”. På samma gång som vi till en stor del litar på andras kunskaper i vårt vardagsliv så är det svårt att veta vart en persons kunskap börjar och en annans slutar. Resultatet är att vi människor oftast tror att vi vet mer, än vad vi egentligen gör. Jag tror att denna artikeln passar bra efter de två tidigare punkterna om stelkramp och mässlingen. Du kan läsa hela artikeln här.

  4. “Florida Shuffle” - Hur Beroendevården utnyttjar Drogmissbrukare. Jag hörde en helt galen historia på radion och var tvungen att googla för att hitta hela historien. Jag hittade en artikel från 2018, och sedan den de pratade om på radion, den från Mother Jones. Jag är säker på att ingen har missat opioid krisen i USA. Det senaste är således att så kallade “patient mäklare” rekryterar missbrukare från gatan, från anonyma missbrukare och till och med från beroendevården för att bli intagna på specifika beroendevårds mottagningar (så länge missbrukaren har en försäkring förstås). Dessa mäklare betalar alltså missbrukarna att gå till specifika mottagningar och kan även fortsätta att betala missbrukaren för att stanna i flera veckor. När missbrukaren kommer ut, friskförklarad så har hen massa pengar och kan köpa mer droger. Men varför skulle hen göra det? Jo hen blir övertalad av mäklaren att få betalt igen för att ta sig till en specifik mottagning. Mäklaren kan även betala för hotell och droger som hen ger till missbrukaren så att missbrukaren har droger i systemet för att bli antagen till beroendevårds mottagningen. Dessa mäklare är ofta missbrukare själva eller har varit missbrukare. Vad det hela är, är förstås försäkrings förskingring, där beroendevårds mottagningen ger en summa av den de får ut från försäkringen för missbrukaren, till mäklaren. Ja, en av alla dessa anledningar till att USA och sjukvården är helt korrupt.

  5. White House Economic Team interns. Vem vet hur dessa praktikanter kom in på listan, kanske det är så att detta är riktiga personer, i vilket fall som helst här är dom. De återfinns på sidan 624 i Economic Report of the President:

    1. Steve Rogers (a.k.a. Captain America)

    2. Peter Parker (Spider-Man)

    3. Bruce Wayne (Batman)

    4. Aunt May (Peter Parker’s guardian)

    5. J. T. Hutt (a superfan abbreviation for Jabba the Hutt, the “Star Wars” gangster who hangs a frozen Han Solo on his wall)

    6. John Cleese

    7. Kathryn Janeway (a “Star Trek” captain)

    8. John Snow (or should it be Jon Snow?)