Posts filed under Vetenskap

Vårtecken och Fenologiska Missanpassningar - Alaska till New York

30 Mars, 2019. Central Park

30 Mars, 2019. Central Park

Vår

När Kommer Våren?

När jag bodde i Alaska så var dagen då våren kom väldigt mycket mer uppenbar än vad den är här, i New York. I Fairbanks ligger snön som ett vitt täcke mellan Oktober till April, ibland ända in i Maj. Det finns två huvudfaktorer som driver när blomningen av växter påbörjas och när knopparna brister, temperatur och ljus. I Fairbanks kommer ju ljuset väldigt tidigt vilket innebär att man främst väntar på att temperaturen ska höjas innan man får se den riktiga våren komma. När löven slås ut är så uppenbart i Fairbanks att man kan se det hända över en dag. Åker man iväg precis innan det händer, även fast man bara är borta i några dagar, kan man komma tillbaka till sommar. Våren håller aldrig i sig där uppe, precis som i norra Sverige antar jag. Videon nedan har jag delat tidigare, men den visar verkligen hur snabbt det kan gå.

26 Maj, 2013. Alaska:

26 April, 2014. Alaska:

3 Maj, 2014. Alaska:

25 April, 2015. Alaska:

2017 åkte vi tillbaka till Alaska och åkte skidor i Denali den 1 April. Det var en varm vår det året, något som verkar bli mer vanligt nu.

1 April, 2017. Alaska:

Alaska har den högsta temperatur ökningen i hela världen, och det är något som kommer att fortsätta i framtiden också. I en stat där ljuset oftast inte är något problem kan en tidigare vår skapa problem på de lägre ekologiska nivåerna. Forskare pratar ofta om fenologisk missanpassning. Fenologisk missanpassning är när livscykeln för två arter som tidigare varit i synk, nu blir osynkade. Det kan tex vara blomningen av vissa växter som alltid blommar precis när specifika insekter som är beroende av precis den blomman, precis har kläckts, men om blomman blommar tidigare eller senare så finns inte tillräckligt med mat för insekten. Ett annat exempel kan vara att vissa insekter börjar komma fram långt innan långväga flyttfåglar har kommit till en plats, vilket innebär att när de fåglarna lägger ägg och sedan ska mata deras ungar så finns inte en lika stor andel av insekterna kvar. Vi vet att ändringar på de lägre ekologiska nivåerna kan ha förödande effekter längre upp i kedjan. Förra veckan så slog Alaska rekord (igen) i temperatur mätningen, det var en av de tidigaste dagarna för en så pass varm temperatur.

Blomningen av Magnolian i Madison 2018:

Nu i helgen var vi ute och promenerade i Central Park. Där blommar Magnolian redan, i Madison gjorde den inte det förrän i mitten av april förra året. I Alaska så brukar snön forfarande ligga kvar vid den här tiden. Men precis som jag nämnde tidigare så är det en fråga om temperatur, och inte ljus som växterna i de högre latituderna oftast väntar på. Denna helg var även en av första gångerna som jag verkligen känner mig som en New York bo. Att jag inte bara är här över helgen, veckan, månaden eller för 6 månader, vi ska vara här ett tag nu. Jag vet aldrig vad jag ska svara när folk frågar vart jag är ifrån, ska jag säga Madison, Fairbanks, New York eller Stockholm? Vem är jag egentligen, och varför ska vi alltid identifiera oss genom frågan om vart vi är ifrån?. Jag antar att det på ett sätt är logiskt, vi är ju oftast skapta och utformade av platsen vi växte upp på, men efter ett tag så kommer man kanske att ha bott någon annanstans längre, än den platsen man växte upp. Det finns ett citat jag verkligen gillar, från en Salomon video som handlar om Anna Frost, det citatet beskriver ens hem på ett väldigt fint sätt som jag verkligen kan hålla med om. Jag vet inte vem som skrivit det citatet, eller om det är en blandning av olika citat som man lumpat ihop.

Maybe your country is only a place you make up in your mind, something you dream about and think about. Maybe it’s not a place on the map at all, but just a story full of people you meet and places you visited. Maybe Home is just a collection of memories and our roots, based on nostalgia

Central Park 30 Mars 2019:

Vad har ni för vårtecken där ni bor, har ni vår redan?

Nyheter jag Hört på Sistone

KSND2896-September 05, 2018.jpg

Onsdagstankar

Nyheter och Vetenskaps Artiklar

I sovrummet har vi inga mobiler, det är en grundregel vi har här, istället har vi en radio. Varje morgon går alarmet igång, alarmet som är att radion och den lokala NPR stationen WNYC sätts igång. Det är oftast ett bra sätt ett vakan, men blir upprörd av nyheterna, ibland blir man dock deprimerad. Jag läser även nyheter från Huffington Post, New York Times, Washington Post, och CNN. Det finns andra källor jag läser också, såsom the Atlantic, Science Magazine, och Wired för att nämna några. Jag läser förstås inte alla dessa källor varje dag, det skulle ta hela dagen. Istället läser jag en artikel här och där. Oftast så får jag lite uppdateringar från källorna på Facebook, eller så delar mina vänner artiklar på Facebook. Många av mina vänner på Facebook jobbar inom forskning och klimat så det blir många sådana artiklar förstås. Istället för att läsa så sparar jag artiklar. Jag spara på Facebook, jag sparar i min web browser, ja och oftast så finns aldrig den där tiden till att läsa alla. Jag skulle säkert kunna läsa artiklar i flera år för att beta av allt jag sparat. För ett tag sedan så tänkte jag att jag skulle dela med mig av några av alla dessa nyheter jag hör om eller läser i tidningar, men sedan glömde jag bort även det. Men, nu har jag alltså hört lite intressanta saker igen, och tänkte att jag skulle dela med mig av det, men säkert även någon lite äldre nyhet.

  1. Stelkramp. Kanske har du hört denna historien, historien om den sexåriga pojken från Oregon som fick stelkramp efter att ha ramlat och slagit sin panna hemma på gården. Jag har aldrig funderat över vad stelkramp egentligen är, men efter att ha läst artiklarna som handlar om detta så inser jag att det svenska ordet är oerhört beskrivande. Man får alltså muskel kramp. Den här pojken var inte vaccinerad mot stelkramp, vilket är något som doktorn ofta gör ändå om hen är orolig för att man ska få stelkramp och inte fått sig en booster på ett tag. Det är ju väldigt ovanligt att man inte blivit vaccinerad mot stelkramp, även fast det finns en ökning av folk som har bestämt sig för att inte vaccinera sina barn. Pojkens föräldrar tog hand om såret hemma, men ca sex dagar senare så blev föräldrarna oroliga efter att pojken börjat få krämpor och tog honom således till sjukhuset. Den här pojken fick spendera totalt 57 dagar på sjukhus och rehab. En stor del av vistelsen var han tvungen att ligga i ett mörkt rum med öronproppar och ytters lite stimulans, för att minska de kraftiga krämporna som uppdagade sig då. Det här kalaset gick i slutändan på 7.3 MILJONER svenska kronor. Men det är kanske inte det “värsta” i denna historien. Näe, det värsta är att efter det att pojken spenderat dessa 57 dagar på sjukhuset kämpades för sitt liv, och efter att föräldrarna blivit rekommenderade att fullfölja stelkramps vaccinet (något som doktorerna startat att ge honom då han kom in) så valde föräldrarna att inte fortsätta med vaccinet. Pojken är alltså inte helt vaccinerad och kan alltså få stelkramp om han utsätts för bakterien som orsakar stelkramp igen. Du kan läsa mer om detta t.ex här.

  2. Mässlingen. Eftersom vi är på vaccinationsämnet så tänkte jag att vi går rakt på nästa vaccinations sensation här i USA. Mässlingen är en virussjukdom, och till skillnad mot stelkramp så blir man immun mot viruset om man någon gång haft mässlingen, om man överlever. Det mässlings utbrott som pågår i USA finns på ett par olika ställen i landet. Ett av dessa mässlingsutbrott återfinns i New York och är centrerat runt Williamsburg, Brooklyn där 158 personer har insjuknat, och varav 137 är barn. Om du googlar mässlingsutbrott i USA så kan du se att det är inte första gången vi har haft ett utbrott, det kommer lite då och då, men detta är ett av de värsta på många år. En faktor man tror har ökat mässlingen här i New York är en ultra orthodox “hotline” som oroliga mammor kan ringa till och prata om tex mässlingen. Du kan höra ett ljudklipp från den linjen här. Man tror att mässlingsutbrottet här i USA och således även i Brooklyn, New York härstammar från Israel, där mässlingen just nu är på uppgång. Detta är igen en historia om de så kallade anti-vaxxers. Även fast det inte finns någon som helst kopplingen mellan antivaccination och den orthodoxa religionen i sig, så tror man att denna “hotline” är en av orsakerna till att vi idag har ett sådant stort utbrott i New York. Visste du förresten att WHO har listat Vaccins tvekan på deras topp 10 lista över hot mot den globala hälsan 2019?

  3. “Illusion of explanatory depth” - Anledningen till att Fakta inte ändrar vår Uppfattning. Jag tror det var efter det att Trump blivit vald till president som jag kom över den här artikeln, eller allt det som hände därefter. Artikeln pratar om en rad olika psykologiska studier som alla drar en och samma slutsats. Vi människor vägrar att acceptera andras åsikter eller idéer, något som troligtvis kan dateras bakåt i tiden, till den tiden då vi var grottmänniskor, eller den evolutionära idén om att “the fittest will survive”. På samma gång som vi till en stor del litar på andras kunskaper i vårt vardagsliv så är det svårt att veta vart en persons kunskap börjar och en annans slutar. Resultatet är att vi människor oftast tror att vi vet mer, än vad vi egentligen gör. Jag tror att denna artikeln passar bra efter de två tidigare punkterna om stelkramp och mässlingen. Du kan läsa hela artikeln här.

  4. “Florida Shuffle” - Hur Beroendevården utnyttjar Drogmissbrukare. Jag hörde en helt galen historia på radion och var tvungen att googla för att hitta hela historien. Jag hittade en artikel från 2018, och sedan den de pratade om på radion, den från Mother Jones. Jag är säker på att ingen har missat opioid krisen i USA. Det senaste är således att så kallade “patient mäklare” rekryterar missbrukare från gatan, från anonyma missbrukare och till och med från beroendevården för att bli intagna på specifika beroendevårds mottagningar (så länge missbrukaren har en försäkring förstås). Dessa mäklare betalar alltså missbrukarna att gå till specifika mottagningar och kan även fortsätta att betala missbrukaren för att stanna i flera veckor. När missbrukaren kommer ut, friskförklarad så har hen massa pengar och kan köpa mer droger. Men varför skulle hen göra det? Jo hen blir övertalad av mäklaren att få betalt igen för att ta sig till en specifik mottagning. Mäklaren kan även betala för hotell och droger som hen ger till missbrukaren så att missbrukaren har droger i systemet för att bli antagen till beroendevårds mottagningen. Dessa mäklare är ofta missbrukare själva eller har varit missbrukare. Vad det hela är, är förstås försäkrings förskingring, där beroendevårds mottagningen ger en summa av den de får ut från försäkringen för missbrukaren, till mäklaren. Ja, en av alla dessa anledningar till att USA och sjukvården är helt korrupt.

  5. White House Economic Team interns. Vem vet hur dessa praktikanter kom in på listan, kanske det är så att detta är riktiga personer, i vilket fall som helst här är dom. De återfinns på sidan 624 i Economic Report of the President:

    1. Steve Rogers (a.k.a. Captain America)

    2. Peter Parker (Spider-Man)

    3. Bruce Wayne (Batman)

    4. Aunt May (Peter Parker’s guardian)

    5. J. T. Hutt (a superfan abbreviation for Jabba the Hutt, the “Star Wars” gangster who hangs a frozen Han Solo on his wall)

    6. John Cleese

    7. Kathryn Janeway (a “Star Trek” captain)

    8. John Snow (or should it be Jon Snow?)

Bygg Väggen

Canyonlands National Park, Januari 2013

Canyonlands National Park, Januari 2013

No, wilderness is not a luxury but necessity of the human spirit, and as vital to our lives as water and good bread. A civilization which destroys what little remains of the wild, the spare, the original, is cutting itself off from its origins and betraying the principle of civilization itself
— Edward Abbey - Desert Solitaire 1968

Onsdagstankar

När både Mänskligheten och Ekosystemet står på Spel

Alla som bor i USA, och i hela resten av världen för den delen har nog inte missat President Trumps och hans anhängares ord “Build that Wall”. Det är som ett monotont sjungande som ekar mellan byggnader inte bara här i USA, men som påminner om andra murar som byggts av lika dålig anledning, jag tänker på Tyskland och Hitler. Jag kan inte förstå hur en del människor vägrar att se likheterna mellan det som Trump gör och vill göra med vad som en gång skedde i Tyskland. Men det är inte bara muren och mänskligheten som står på spel. Det är miljön också. Under tidigare presidenter så har förstås förslag till nya lagar tecknats, och sedan blivit inröstade till definitiva lagar. Med Trump i Huset så har många lagar om miljön blivit omskrivna eller rentav borttagna, såsom den kända Clean Water Act. De flesta presidenter har jobbat för, och inte emot miljön. Med denna president så går vi bakåt, istället för framåt. Vi kör över lagar som ska gynna oss och miljön i längden, lagar som Clean Air Act som är till för att minska luftföroreningar, för att göra världen en lite bättre plats för oss. Nu har vi trots allt en president i USA som inte tror på klimatförändringar och inte förstår skillnaden mellan klimat och väder. Han förstår inte värdet av naturen, det värdet som många miljöaktivister försökte beskriva som “det nya Eden” förr i tiden. Det som en gång i tiden gjorde så att så många platser blev skyddade redan under 1800-talet.

Att rädda ett Ekosystem

Det är inte bara platser såsom Rio Grande (som du kan se på videon ovan) som kommer att möta en världsomfattande ändring om denna “vägg” byggs, områden som Big Bend ligger också i farozonen. Hur bygger man en fysisk vägg men låter djurlivet fortsätta migrera fram och tillbaka? Hur kan vi stoppa något från att förstöras på det sättet? På samma gång så måste vi börja tänka på dessa skyddade områden, våra nationalparker. Just nu så får folk åka ut och in genom de flesta nationalparker precis hur dom vill på grund av USA’s government shutdown, som är skapad av just denna väggen som Trump vill ha. Folk förstör dessa områden, slänger sopor både här och där, och toaletter är inte öppna och många är helt enkelt förbluffade över att dessa parker ens är öppna. Får mig att tänka på den där scenen där Långben och Musse pigg kör med deras husvagn i bergen, och Musse helt plötsligt frågar -Vem är det som kör egentligen? Under tidigare Government Shutdowns så har national parker och monument hållits stängda av just denna anledning. Vi står inför ett ännu större problem dock. I samma takt som fler människor blir intresserade av naturen och det vilda så slår många nationalparker besöksrekord år efter år, och med det så kommer problemet med överfyllda nationalparker. Yellowstone National Park har ökat sitt besöksantal med nästan 40% sedan 2008, och har de senaste åren haft problem med tex tillräckligt med toaletter för alla besökare. Vi har också sett problem med folks syn på vilda djur, och hur man egentligen ska bete sig runt vilda djur. På samma gång som vi ser detta ökandet i antal besökare till de flesta nationalparker så vill Trump skära ned på bidragen till just nationalparkerna. Även fast Trump inte hinner säga “nationalpark” innan hans förslag blir nedröstat så visar det hans rätta ansikte om vad han tycker om natur och miljö. De kommande åren kommer vara avgörande i hur USAs nationalparker, monument och skogar kommer att tas om hand om och bli bevarade.

Yellowstone National Park, Maj 2014

Yellowstone National Park, Maj 2014

Har du någon favorit nationalpark som du börjar bli orolig för?

Guld, Stormbyar och Bränder, hur en Stad Växte Fram i Västra Alaska

Nome, Alaska

NOME

Härifrån kan man nästan se Ryssland

Fredags Tillbakablick

Sibiriens Sibirien

Sommaren som var (2018) fick jag möjligheten att åka tillbaka till Alaska för att hjälpa till med fältarbete, denna gången Nome. Egentligen är det helt otroligt vilka möjligheter man kan få om man har erfarenhet av fältarbete på mer avskilda platser, men även ett öga för den arktiska och boreal floran och faunan. Jag har ju redan skrivit ett inlägg om Nome, men främst den amerikanska självständighetsdagen, nationaldagen helt enkelt. Nome är ett ganska speciellt ställe, det är en liten by på 4000 människor. Det är bara drygt 260 km till Ryssland, och det är nog så nära jag någonsin varit till det landet. Staden Nome kom till under gulrushen, då “the Three Lucky Swedes” hittade guld i Anvil Creek strax utanför Nome. Alaska blev en väldigt populär destination under guldrushen då ryktet om nya guldfyndigheter spred sig. Alaska har dock inte alltid tillhört USA utan det som utgör Alaska idag köptes av USA från Ryssland den 30e Mars 1867. Cirka 7.2 miljoner gick köpet på. Om man jämför med all utvinning som sedan gjorts i Alaska, men även all natur som finns där, så är 7.2 miljoner nästan ett ohederligt kap. Om du har besökt andra små byar längsmed kusten av Alaska så har du kanske sett att det finns mycket Rysk-Ortodoxa influenser fortfarande. Dessa små byar formades långt innan USA köpte Alaska. Vissa har till och med kallat alla dessa små byar längsmed kusten för Sibiriens Sibirien, eftersom det var så avlägset från all annan civilisation. Men historien om Alaska och de som bodde/bor där går längre bak i tiden än så, men det är en annan historia.

The trail enters a cul-de-sac, climbing higher and higher. The valley seems to end; a precipitous wall of gray rock, reaching into the sky, seems to head off farther progress, seaming its jagged contour against the sky — a great barrier, uncompromising, forbidding — the Chilkoot Pass” - Tappan Adney

Guldrushen, och Anvils (Nomes) födelse

Guldrushen i Klondike startade 1896 då man fann oändliga fyndigheter av guld i det avlägsna Yukon Territory. Yukon territory är än idag extremt avlägset och har ett oerhört litet invånarantal, det har jag skrivit om tidigare. Ett av de mest kända korten som togs under guldrushen är på män som är på väg för att finna lyckan i guld, och de går på Chilkoot Trail som går genom Chilkoot Pass, ett bergspass där man bland annat kan återfinna “the Golden Stairs” eller “Peterson” lederna. Det är helt otroligt att de var kapabla till att vandra genom dessa bergspass på en sådan avlägsen plats i temperaturer som gick ned mot -40C, och fortfarande överleva (det var ju dock väldigt många som satte livet till då de sökte efter guldet). Precis som allt här i livet så sinade dock dessa fyndigheter till slut, men innan en guldrush tagit slut startades snabbt en ny. 1898 fann Jafet Lindberg, Erik Lindblom and John Brynteson guld i Anvil Creek. De försökte hålla fyndet hemligt så länge som möjligt, men snart så hade det lilla samhället däromkring växt till fler än 10,000 invånare och guldrushen var nu ett faktum. Samhället härjades av både bränder och bittra stormar, och den byn som finns där idag är långt ifrån vad som en gång fanns där. Eftersom staden byggdes vid Anvil Creek så ansågs det enda rätta att namnge staden till Anvil City. Detta ändrades dock snabbt eftersom namnet Nome hade givits till floden som rann bredvid och även till udden som samhället låg vid. Dessutom så fanns det ett annat litet samhälle längre söderut, i Yukon-Koyukuk området som redan hette Anvik, så postkontoret ansåg att det nog var bäst att hålla sig till Nome, så inga missförstånd skulle uppstå. Namnet Nome sägs komma från ett ärligt misstag, en officerare som landmärkt udden med ett frågetecken och name “?Name” som senare tolkades som C.Nome (som i Cape Nome) av en annan kartritare. Det finns dock två andra historier om hur namnet Nome kom till. En av de mest uppenbara är att det faktiskt finns ett Nome i Norge, inte långt ifrån där Jafet växte upp. En tredje version är att på Inupiaq så betyder “naami” where at?

The Ice Curtain

Utanför Seward Peninsula (som inte ska blandas ihop med Seward som ligger i Kenai Peninsula) ligger två öar, lilla Diomede och stora Diomede. Det ligger så nära varandra, endast 3.2 km skiljer dom åt, men de är på samma gång så långt ifrån varandra de kan komma. Stora Diomede ligger i en helt annan tidszon, 21 timmar före för att vara exakt, och ön tillhör Ryssland. Lilla Diomede tillhör USA. Förr i tiden kunde de som bodde på de två öarna åka fram och tillbaka precis som de ville. Det innebar även att invånarna på de två olika öarna var nära släkt med varandra. De är så nära varandra men på samma gång så långt ifrån varandra, det är som en tjock isig mur mellan dom nu. Under Sovjetunions tid (1948) blev invånarna på stora Diomede tvingade att flytta till Rysslans fastland, och denna sommaren (2018) var faktiskt första gången några av familjerna från de två olika öarna fick se varandra igen. Det var förstås inte bara mellan dessa öar som den amerikanska ursprungsbefolkningen reste fram och tillbaka, utan även från Nome och till andra öar, på samma sätt som på andra ställen runtom Alaska. Men i och med den skärpta gränsövergången så hindrades många från att få komma “hem”.

Front Street

Stadskärnan i Nome är Front Street, som ligger precis vid havet. Här kan du hitta salonger och en hel del olika alkoholbutiker. Om du vill äta vietnamesiskt, koreanskt, kinesiskt eller japanskt mat så har du hamnat rätt. Jag har fortfarande inte riktigt förstått varför det är ett sådant inflytande med asiatisk mat här. Många av restaurangerna serverar även olika menyer, så du kan gå in i en resturang, som liknar en amerikansk diner och sedan bli serverad pho, bibimbap, pizza, hamburgare eller rentav sushi. Front Street är inte en lång gata och om du zoomar in staden på google maps så kan du se hur liten staden Nome faktiskt är. Det är ju trots allt endast 4000 människor som bor här. Går man ut från front street så hittar man lite olika större matbutiker, och man kan i princip hitta vad som helst här (bilbatterier, atvs, snöskotrar, kylväskor, öl etc.) men det kommer med ett pris. Det finns en anledning till att det blev kaos då Sams Club (ett varuhus med storvolyms förpackningar av matvaror, men även billiga märkeskläder, köksassistenter mm.) stängdes ned i Alaska. Många av de som bor i de olika småbyarna runtom Alaska är beroende av storvaruhus som säljer hyllmat i stora kvantiteter, eftersom priset på mat ofta är 2 till 4 gånger (eller mer) i byarna. Den staden som finns här nu, är förstås inte samma stad som under guldrushen låg här. Bränder och stormar har format om staden, men uppläget i det stora hela är nog väldigt likt.

The Last Frontier - Olja, Berg och Frihet?

Precis som många andra små byar och även städer i Alaska så värms husen med oftast med olja (om man nu inte har en vedspis) genom typ ett värmeaggregat som går på olja, därav den stora cylindriska tanken utanför många stugor och hus man ser i Alaska. Den stora trumman kan hålla en hel vinters värme, ja beroende på hur välisolerad huset eller stugan är. Jag har kompisar som i Fairbanks bott i stugor som läckt värme så in i norden, ibland har man även kunna se strimmor av ljus sippra in mellan väggarna och då vet man att det kanske inte är sådär jätteväl isolerat. Nome är så pass litet att så fort man lämnar “front street” och havet med Ryssland i horisonten så vänder man sig mot bergen och myskoxarna. Det finns en anledning till att Alaska kallas för “The Last Frontier”. Om man vill ha frihet, ensamhet och testa sina överlevnadskunskaper så kan man flytta till Alaska, till en stuga i skogen eller i bergen. Men att bo så är inte för det kräsna, vintrarna är brutala med dess kyla och mörker. Även fast de där sommarnätterna håller i sig nästan i all evighet (som det känns då), och hösten som visar de där fantastiskt härliga färgerna, och vintern med den eviga skidåkningen under norrskenets ljus, så kommer till slut våren och då knackar döden på dörren. Det finns en anledning till att självmordsbenägenheten i Alaska är en av de högsta i USA, precis efter Montana och Wyoming, speciellt i de små byarna och med ursprungsbefolkningen, det tillsammans med våld i hemmet. Även fast mörkret i sig inte har kopplats till självmord (det finns ingen trend över året för när självmordsbenägenheten är som störst), så hjälper det iallafall inte mot självmord. Livet i Alaska är hårt, för alla. Jag skulle ljuga om jag sa att jag själv aldrig haft det svårt eller varit deprimerad i Alaska. Genom åren jag bodde i Alaska så fick jag oftare än vad man vill email ifrån universitetet att en student begått självmord. Senast i somras fick jag reda på att en väldigt omtyckt tjej med många gemensamma vänner och familj i Fairbanks försvunnit, man hittade henne några dagar senare med ett gevär, hon hade begått självmord. I höstas läste jag i tidningen om en man som levt i Fairbanks, han hade precis som många andra dragit sig tillbaka till sin stuga i skogen, inte långt ifrån där jag bodde. De hittade honom i höstas, eftersom huset skulle säljas pga obetalada räkningar…Han hade begått självmord, för flera år sedan.


Om du eller någon du känner behöver hjälp med självmordstankar, tveka inte utan kontakta:

Ring 112 för omedelbar hjälp
1177 - Vårdguiden
Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning.
På telefonnummer 1177 får du ett snabbt svar om vart du ska vända dig inom vården.
Telefon: 1177
Webb:
1177.se
suicidezero.se


Mind - självmordslinjen
Alla dagar kl 06-24. Telefon: 90101
Minds Chatt, Webb: 
mind.se

Alaska och dess Skönhet

Även fast Alaska har en sådan mörk sida, så är hon otroligt vacker. Jag tror det är det som får folk att fastna för Alaska. Det är som om man blir trollbunden, trollbunden av all dess skönhet som finns från de hängande glaciärerna längsmed vattnet i söder, till de djupa barrskogarna norrut, och sedan bergen i Alaska Range och Brooks Range, till den arktiska tundran norrut och till väster. Som Sibiriens Sibirien, det är här det vilda landet finns. Det var ganska surrealistiskt att köra in mot bergen varje dag i nästan två veckor. Att ha det som kontor på jobbet, även fast det bara var för två veckor, så är det fortfarande som balsam för själen. När vi flög in till Anchorage och sedan Nome fattade jag att jag verkligen glömt hur vackert Alaska är, jag borde veta det, jag bodde ju där i så många år. Men inga bilder kan visa hur vackert ett ställe verkligen är. Då vi körde genom berg och dalar så såg vi alltid en massa små stugor med de stora bergen i bakgrunden som tornade upp sig som Mordors näste, det fick en att undra vem är det som bor i de där små stugorna? Bor de där året om? Jag får skriva ett inlägg om de små husen senare, under tiden får ni vila ögonen på bergen och myskoxarna nedan!