Posts filed under Livet i Madison

I Backspegeln, del 2

 

Fredags Tillbakablick

    Precis som vanligt hade vi en väderlek som mest liknande en berg och dalbana av olika temperaturer och stormar. Vi hade ingen, ja absolut INGEN ny snö från slutet av december till början av April, som i sig var ett rekord. Vintersäsongen 2015/2016 var ganska mild, eftersom vi inte riktigt fick ordentligt med -40 C temperaturer, det var oftast run -20 till -30 grader istället. Jag var ganska trött på kalla vintrar vid det här laget så det var kanske bara bra?

April

    Det bästa som hände i April var att jag äntligen fick mitt green card, en dyr process, men som till slut gick igenom! Livet gick vidare i stugan, hämta vatten, hugga ved, men inge snö skottande....eller jo det kom lite snö i april, men inte så fasligt mycket ändå. Jag åkte ut i fält, med en pickup-truck som var mer än två gånger så hög som jag, monstertruck. I december förlorar vi ju 7 minuter dagsljus per dag, och när april äntligen har kommit så är vi tillbaka på 7 minuter, fast på plus sidan. Den 22 april så var solnedgången efter 21.30, och det var fortfarande ljust ute vid 22.00  på kvällen i slutet av månaden. April blir som vanligt lerigt och slaskigt när snön till slut ger med sig och smälter. Knopparna brast (ja det låter jättetokigt, men har ingen aning om vad bud burst fenomenet heter på svenska?) en hel vecka tidigare än vanligt, ja det blev rekord helt enkelt. Och sedan så kom myggorna....

 
 

Maj

    Helt plötsligt var maj här och vi fick rekord pollen. Regnstormar blandat med pollenstormar. En kompis och jag åkte till Denali för en sista gång innan vi båda skulle flytta från Alaska. Detta var även den enda gången jag cyklat i Denali och INTE stött på en björn, det enda djuret vi fick se var en ripa. Jag hade sista dagen i fält, och i slutet av maj kom så W och vi packade min röda Subi och sedan gick livet vidare....i 669 mil.  Vi körde genom Alaska, och sedan Kanada, och Kanada och Kanada, ja hela 316 mil gick genom Kanada. Från Bozeman via Yellowstone och Cody hela vägen till Madison var det ungefär 219 mil. Genom Kanada så tältade vi varje natt, förutom sista, jag åt en macka som vi fixat iordning själva med vår mat...men kalkon pålägget hade visst gått ut så jag blev mag förgiftad ungefär samtidigt som vi körde förbi Calgary. Den natten hade vi sedan innan bestämt att vi skulle spendera på ett motel som tur var.

 
 

Juni

    Första Juni kom vi äntligen fram till Madison, då hade vi varit på väg i 12 dagar. En av de första sakerna jag såg till att vi köpte var luftkonditionering till sovrummet. Madison ligger så pass söderut att det är på samma breddgrad som franska rivieran, och varmt det blir det kan jag säga. Allt är väldigt grönt och frodigt i Wisconsin, helt annorlunda natur (för det mesta) jämfört med Alaska, men väldigt likt Sverige förstås. En dag körde vi tillbaka efter några ärenden och fick se mitt livs första "naken cykel race", låter absolut lika farligt som det ser ut tycker jag. W åkte tillbaka till Yellowstone för mer fältarbete och jag upptäckte ny delar av Madison. Jag fick även mitt allra sista paket från mamma, jag visste ju inte då att detta skulle vara sista paketet.

 

Därför ska Du Uppskatta även de Små Äventyren

 

Äventyrs Tisdag

Berg?

    När man bor i Alaska så får man verkligen ett helt annat perspektiv på berg (ja iallafall om man är ifrån Stockholm som jag) och på avstånd till platser. Att ha Alaska Range som utsikt varje dag då man kommer till jobbet, förutom då det är molnigt (vilket är sällan), isdimma, eller rök, är helt fantastiskt. Men då du flyttar ifrån ett område med berg sådär i horisonten, eller ännu närmare, så är det ganska svårt att avvänja sig från att vilja ha dessa berg som utsikt. Sedan är det är till exempel inte konstigt att köra 87 mil, vilket inkluderar att köra igenom Alaska Range, för att gå på en tvådagars festival och sedan köra tillbaka samma avstånd då helgen är över.

 
 

Ingenting är Omöjligt

    Det är inte ovanligt att köra dessa sträckor för en liten festival. Folk gör detta hela tiden i Alaska, det är det som jag gillar med Fairbanks och Alaska. Ingen skulle någonsin ifrågasätta att göra det. Ingenting är omöjligt. Alla blir så glada och exalterade om du har ett äventyr på gång. 

Madison Äventyr, någon?    

    När jag flyttade till Madison, WI från Fairbanks, AK så hade jag inga förhoppningar om att hitta något intressant i vandring- eller äventyrsväg. Wisconsin är så himla platt, inga berg här inte. Den största kullen är väl ett ställe som heter "Tims hill" den är hela 595 m över havet. Som ni kanske redan vet är det högsta berget i Alaska Nord Amerikas högsta berg på 6190 m och hon heter Denali!

 
 

Djupa Skogar och Stugor utan Rinnande Vatten

    Visst saknar jag bergen, skogarna och min lilla stuga....även om livet i en stuga utan rinnande vatten kan vara lite jobbigt ibland. Det är något med att bo i en stuga i skogen. Okej nu var min stuga inte helt ute i vildmarken, men bra mycket mer ensligare än vad vårt nuvarande boende är. Det är helt fantastiskt att vakna och känna att en otrolig soluppgång är på väg, eller att se en älg komma vandrande mot altanen under frukosten. 

 
 

    Istället för skogen har jag nu grannar på alla olika håll runt huset. Det är okej, men definitivt inte som Alaska. Jag fick helt enkelt leta efter andra äventyr efter att jag flyttat hit. 

 
 

Stadsliv?

    Madison har verkligen testat min förmåga att hitta äventyr. Vad är egentligen ett äventyr? Egentligen så ska ju inte ett äventyr identifieras av hur högt du kan klättra eller vandra, det är ju faktiskt resan som är det viktiga? Det finns förstås inga berg här, men många fler insekts arter, träd arter, växter i största allmänhet, djur av alla de slag. Jag brukade gå på långa promenader de första veckorna efter att jag flyttat hit. Det finns så många olika småparker runt om i Madison. Det är inte svårt att hitta dom heller, dom finns nästan överallt. 

 
 

Äventyra?

    Om du nu inte kan åka på ett stort äventyr så får du helt enkelt åka på ett litet. Och det har vi faktiskt lyckats att göra. Det finns många fina platser runt om i Wisconsin, och utanför (Minnesota, Illinois etc.). Även fast vi inte riktigt kom ut så mycket nu i somras så har vi ju faktiskt nästa sommar istället. Vintern är ju på ingång också och med snö så får vi ju åka skidor, och det finns det gott om platser att göra här, längdskidor alltså. Ibland måste man lära sig att vara nöjd med mindre, annars kommer man aldrig bli lycklig i livet.

 
 

    Vart åker du om du vill ut på lite äventyr? Gillar du att besöka städer eller sitter du hellre i ett tält mitt ute i ingenstans?

 

Du Har Hela Världen Framför Dig

White Mountains, Alaska

 

Äventyrs Tisdag

Vårt Liv är Vårt Största Äventyr

    Ibland så måste jag stanna upp och tänka på vilken tur jag har haft. Visst så finns de tider då jag är ledsen och ensam, för att som utlandssvensk så blir det lätt så. Men då brukar jag alltid tänka på allt som jag fått uppleva här borta, saker som jag får se. Jag har ju förstås en familj på denna sidan av atlanten nu också, och det hjälper ju mycket. Men det är som en skör balansgång mellan dåtid, nutid och framtid. Tankar på vad jag offrar räknar jag ju in här också, eller ska jag räkna det som att jag offrar något bara för att jag är lycklig på denna sidan av havet? Mycket av det jag har sett och upplevt finns med på  mångas så kallade bucketlist, men jag vill ständigt se mer, ständigt vara ute i naturen.

 

Cross-country skiing in Yellowstone National Park

 

Äventyr

    Jag längtar till nästa äventyr, även om vi faktiskt har rest för att äventyra ganska mycket på sistone. I slutändan så brukar jag dock jämföra mina resor med Alaska och Montana, där mitt hjärta är, jag verkligen älskar dessa två stater. Det är där jag vill bo i framtiden, ja iallafall Montana verkar ju vara något som W vill också.

 
 

Colorado    

    För inte alltför länge sedan så åkte vi till Colorado, bara ett par dagar, men vi hann med lite äventyr där med. Colorado är så vackert, men så mycket människor där!

 
 

Kort Vandring i Colorado

    Även fast vi bara hade fått några timmars sömn efter att först kört till flygplatsen, sedan åkt med planet för att till sist köra i drygt 4 timmar så tog vi oss ändå ut på inte bara en utan faktiskt två små vandringar. 

 

Colorado, vilket vackert ställe!

 

    Vi vill definitivt tillbaka till Colorado. Vilket ställe! Vi har ju kompisar där så det blir säkert fler resor i framtiden. Vem vet, kanske vi också hamnar där i slutändan, framtiden är ju faktiskt helt öppen för det. 

 
 

    Om du kunde välja ett ställe att kalla dit hem, vart skulle det vara?

 

Vandring genom Brady's Bluff och Sagoskogen i Wisconsin

 

Äventyrs Tisdag

Brady's Bluff - Sagoskogen

    Det område vi åkte till för att campa häromveckan har även en del kortare vandringsleder. Då vi kom fram till Perrot State Park rekommenderade en av de anställda en kort vandringsled som i princip gick upp för en brant udde. Det var ganska sent på eftermiddagen redan och han tittade på sin klockan och sa att vi kanske kunde hinna med att se solnedgången om vi satte upp tältet fort. Ähh tänkte jag och bestämde mig för att inte göra det. Men så såg jag hur fint solen lyste redan då vi körde mot camping platsen, och så körde vi förbi stället där vandringsleden började, så jag ändrade mig ganska fort. Vi tog en öl när vi kom fram till vår tältplats och sedan tog jag cykeln tillbaka till vandringsleden, medan W satte upp tältet.

 
 

      Jag sprang i princip hela vägen uppför udden.

 
 

    Det kändes som jag var och klättrade i en trädkoja med alla dessa trätrappor och utkiksplatser.

 
 

    Jag skickade förstås bilder till W på solnedgången och han ångrade sig förstås. Inte bara på grund av den fina solnedgången, men även för att vandringsleden var ganska häftig i sig. Så vi åkte förbi där på vägen hem dagen efter också. 

 
 

   Själva udden består av en sekundär bergart, Dolomit, den här Dolomit gruppen heter "Praire du Chien".

 
 

    I mitten på 1930 talet, och under den stora depressionen i USA, byggdes stora delar av den här vandringsleden av "Civilian Conservation Corps" (CCC). CCC bildades under Roosevelts inrådan för att öka efterfrågan av arbetskraft men även för att bevara naturen och "hålla ungdomen borta från gatorna". 

 
 

    Dessa stentrappor täcker stora delar av denna korta vandringsled, och idag så har man börjat att restaurera vissa delar förstås. Nu har man dock börjat sätta in trätrappor istället, kanske de insåg att sten är ganska tungt att bära uppför udden. 

 
 

    Titta bara på de fina arbetet och resultatet av alla dessa stentrappor då de smälter in med vegetationen. 

 
 

   Jag vet, jag säger det här nästan varje gång men det är så grönt och lummigt i Wisconsin på sommaren.

 
 

    Vi fick samma fina vy igen, eller igen för mig, men första gången för W.

 
 

      Har ni någon vandringsled som ni hittat alldeles nyligen?