I Backspegeln, del 1

 

Fredags Tillbakablick

Första Kvartalet, 2016

    2016 gick förbi så fort, men ändå ganska långsamt. Det är svårt att hitta en bra balans mellan jobb, fritid och forskning, iallafall för mig. Vi bestämde att detta var året då jag skulle flytta från Alaska till Wisconsin. Jag och W har haft långdistansförhållande i flera år så det kändes rätt att äntligen flytta ihop igen. Detta innebar dock att jag var tvungen att bli färdig med en massa saker i Alaska, men jag blev färdig med det som jag skulle bli färdig med och flyttade. Första halvan av året spenderades i Alaska och andra halvan i Wisconsin, eller egentligen 5 månader i Alaska och 7 Wisconsin, men vem räknar?

Januari

    Julen 2015/2016 spenderades i Bozeman, MT som vanligt, men vi flög hem till respektive stad redan innan nyår. Så jag firade helt enkelt nyår tillsammans med Tycho i min lilla stuga i skogen. På nyårsdagen blev Tycho sjuk, och jag vet fortfarande inte riktigt vad som orsakade det, men han mår bra nu! Januari bjöd på en massa norrsken förstås, som vanligt. Jag åkte längdskidor och testade fatbiking för första gången. Förutom att åka skidor, hänga i stugan framför brasan så ägnade jag stor del till min forskning förstås.

 
 

Februari

    Februari bjöd på mer vinter cykling (det är det eller skidor för att ta sig till jobbet), mer norrsken, och mera mys i stugan. Vintrarna i Alaska kan vara ganska tuffa, men det är helt enastående vackra och kalla förstås. Jag såg även starten på Yukon Quest igen, mera fika och en öl eller två på det!

 
 

Mars

    Till slut kom mars och vår intervju för att få Green Card. W kom till Alaska och vi åkte ned till Anchorage för intervjun. Vi gjorde ett stopp i Talkeetna för ett 25km skidlopp och sov vid den stora floden med utsikt över Denali, vaknade upp på skidlopps dagen i -20 grader....upp och hoppa! Sedan vidare till Homer för en weekend, innan vi till slut hade intervjun i Anchorage. Dessa intervjuer är så löjliga men stenallvarliga. De frågade W om han hade någon handgranat på sig då vi skulle gå in i byggnaden.. Situationer som den är så skrattretande, man vill bara säga ååh whoops glömde visst att jag hade en i bakfickan, eftersom man inte fick ha med sig några väskor eller dylikt. Vi blev godkända och på väg tillbaka så fick vi sms om att de påbörjat produktionen av kortet!