Posts tagged #Aurora Borealis
Jag är en Nordlig Kvinna?
Visste du (eller iallafall baserat på min erfarenhet) att det just nu (februari-mars) är den bästa tiden på året att se just norrsken? Jag tittar tillbaka i mitt bildbibliotek och inser att jag faktiskt såg norrskenet nästan varje kväll förra året (2016) runt denna tid. Ibland var det jättesvagt och andra gånger en helt otrolig ljusshow.
Oh, it was wild and weird and wan, and ever in camp o' nights
We would watch and watch the silver dance of the mystic Northern Lights.
And soft they danced from the Polar sky and swept in primrose haze;
And swift they pranced with their silver feet, and pierced with a blinding blaze.
They danced a cotillion in the sky; they were rose and silver shod;
It was not good for the eyes of man -- 'Twas a sight for the eyes of God.
- Robert Service
Åka norrut?
Jag saknar de nordligare breddgraderna, den djupa skogen, de höga bergen, och den här ändlösa mörka himlen som på sommaren vänds om till en ändlös ljus himmel. Jag tror att vissa människor helt enkelt inte är födda till att bo i en storstad. Madison blir bättre och bättre för mig, jag lär mig att uppskata den här staden mer och mer varje dag, men i framtiden så hoppas jag att vi kan bo i en liten stuga någonstans i skogen, eller iallafall i närheten av skogen och dessa vackra berg.
Vart tillhör du?
The Great Wide Open:
Naturens Magiska Värld
Diamond Dust
Fredags Tillbakablick
Halos och Diamantdamm
När temperaturen sjunker tillräckligt mycket formas is kristaller i luften. Dessa iskristaller lyser sedan upp om du har solens fina strålar i kombination med detta. Ibland kan du se dessa på riktigt nära håll och det är så vackert, det kallas diamond dust, diamantdamm? (ingen aning om det har något namn på svenska vet du?).
Halo
Skidåkning
Dessa bilder får mig att sakna snö och kyla så himla mycket, men också möjligheten att kunna åka längdskidor varje dag. Jag gjorde faktiskt det, antingen till och från jobbet eller/och på lunchen, det blev förstås en väldans massa skidåkning och jag måste erkänna att sista året i Fairbanks så blev det inte så mycket skidåkning. Det enda som ofta tog emot lite (alltså innan sista året då jag var lite trött på skidandet) var mörkret kombinerat med smala skidspår och älgar. Jag är livrädd för älgar, av absolut rätta skäl, älgarna i Alaska är mycket större och mycket farligare än älgarna i Sverige (enligt min åsikt, fast å andra sidan så har jag inte så mycket erfarenhet av älgar i Sverige :))
Aurora Borealis
Om man vill se norrsken så ska man tydligen åka till Alaska, Fairbanks för att vara mer specifik. Det är tydligen den platsen med mest chans för aurora i världen, ja alltså norra världen förstås :) Jag hade ju turen att bo där i såpass många år att jag blev alltför van med auroran. Jag kunde helt enkelt välja om jag ville gå ut eller inte, jag brukade ofta vakna mitt i natten, kolla sociala medier och aurora kameran för att se om det var något som var på gång, och sedan välja om jag ville gå upp eller inte för att ta kort/se norrskenet.
Magiska Ljus
Jag älskar solnedgångar och soluppgångar (det har jag nog sagt tidigare), men nuförtiden i Madison, Wisconsin så får jag tyvärr inte samma tillfällen att ta magiska kort på ljusfenomen. Visst har vi fina soluppgångar och solnedgångar, men aldrig med dessa berg i förgrunden.
Vad älskar du med naturen, har du något som du brinner för? Har du någonsin sett diamantdamm?
I Backspegeln, del 1
Fredags Tillbakablick
Första Kvartalet, 2016
2016 gick förbi så fort, men ändå ganska långsamt. Det är svårt att hitta en bra balans mellan jobb, fritid och forskning, iallafall för mig. Vi bestämde att detta var året då jag skulle flytta från Alaska till Wisconsin. Jag och W har haft långdistansförhållande i flera år så det kändes rätt att äntligen flytta ihop igen. Detta innebar dock att jag var tvungen att bli färdig med en massa saker i Alaska, men jag blev färdig med det som jag skulle bli färdig med och flyttade. Första halvan av året spenderades i Alaska och andra halvan i Wisconsin, eller egentligen 5 månader i Alaska och 7 Wisconsin, men vem räknar?
Januari
Julen 2015/2016 spenderades i Bozeman, MT som vanligt, men vi flög hem till respektive stad redan innan nyår. Så jag firade helt enkelt nyår tillsammans med Tycho i min lilla stuga i skogen. På nyårsdagen blev Tycho sjuk, och jag vet fortfarande inte riktigt vad som orsakade det, men han mår bra nu! Januari bjöd på en massa norrsken förstås, som vanligt. Jag åkte längdskidor och testade fatbiking för första gången. Förutom att åka skidor, hänga i stugan framför brasan så ägnade jag stor del till min forskning förstås.
Februari
Februari bjöd på mer vinter cykling (det är det eller skidor för att ta sig till jobbet), mer norrsken, och mera mys i stugan. Vintrarna i Alaska kan vara ganska tuffa, men det är helt enastående vackra och kalla förstås. Jag såg även starten på Yukon Quest igen, mera fika och en öl eller två på det!
Mars
Till slut kom mars och vår intervju för att få Green Card. W kom till Alaska och vi åkte ned till Anchorage för intervjun. Vi gjorde ett stopp i Talkeetna för ett 25km skidlopp och sov vid den stora floden med utsikt över Denali, vaknade upp på skidlopps dagen i -20 grader....upp och hoppa! Sedan vidare till Homer för en weekend, innan vi till slut hade intervjun i Anchorage. Dessa intervjuer är så löjliga men stenallvarliga. De frågade W om han hade någon handgranat på sig då vi skulle gå in i byggnaden.. Situationer som den är så skrattretande, man vill bara säga ååh whoops glömde visst att jag hade en i bakfickan, eftersom man inte fick ha med sig några väskor eller dylikt. Vi blev godkända och på väg tillbaka så fick vi sms om att de påbörjat produktionen av kortet!
