Posts filed under Vetenskap

Nyheter jag Hört på Sistone del 2

Katt.jpg

Den som jag aldrig publicerade

Nyhetstimmar och Vetenskapsrelaterade Artiklar

Efter första delen av Nyheter jag hört på sistone så var jag ganska så exalterad över att publicera ytterligare en. Jag läser så många relevanta, vikiga men även riktigt korkade nyheter här i USA. Och visst är många av nyheterna kopplade till livet i USA och just New York eftersom det är där jag nu bor. Så jag började lite smått att knåpa ihop ytterligare ett inlägg som jag tänkt publicera ett par veckor efter den första delen. Men sedan så hände livet liksom. Och på den vägen är det. Såhär mer än ett år senare så tänkte jag att jag kanske ändå ska publicera det jag skrivit då, och sedan se om jag får lust att knåpa ihop något lite mera relevant. Här nedan följer iallafall det inlägget som inte blev publicerat.

April 2019

Efter flera veckor är det nu dags för en ny del om vad jag läst eller hört på nyheterna. Om du vill läsa förra delen så kan du klicka här. Många av dessa nyheterna kommer framöver kanske vara mer eller mindre fokuserade på vetenskap, USA och New York, det blir kanske mest så nu när man bor här och att min utbildning är just inom vetenskap så blir man helt enkelt kanske lite mer dragen till det. Vi börjar med att återkoppla till förra delen och en liten länk där ni kan lyssna på hur mässlingsutbrottet i New York faktiskt började. Nu börjar vi sakteligen närma oss något sorts tvång på att vaccinera folk, vilket nog inte är det bästa sättet att försöka lösa problemet. Det här kan vi även inkludera under samma tak om människans psykologi, hur fantastiskt fascinerande vi är men hur vi även kan vara så trångsynta (“Illusion of explanatory depth” - Why Facts Don’t Change our Minds) som jag tog upp i förra delen. Så fort man har börjat tro på en specifik sak så är det oerhört svårt att komma ur det och eventuellt ändra sig till någon helt annan uppfattning. En annan artikel som också handlar om det här är en relativt ny artikel från New York Times “Why fiction trumps truth”.

  1. NYCHA i ett hav all andra hyresvärda. New York housing authority, verkar vara i korselden relativt ofta. Sedan vi flyttat till NYC och Manhattan så tror jag inte att jag hört något positivt om NYCHA. Det är lite oklart vem man ska skylla på men nu ligger de iallafall negativt på kontot, med ca 32 biljoner dollar. Hur det ens är möjligt har jag ingen aning om. Nyligen så var det några NYCHA boende på Manhattan som fick en ny lekplats till deras komplex, eller ny och ny, de uppdaterade helt enkelt den gamla med ca 770000 dollar, och parken ska vara helt klar lagom till sommaren. Och det kan ju vara världens finaste sak, om det nu inte var aå att NYCHA vill ersätta den parken med ett nytt höghus för låginkomstagare. Det är ju också bra, det behövs mer boende speciellt i New York och Manhattan. Men varför spendera 770000 dollar på en lekplats man redan innan den är klar bestämmer att man ska riva? Man kan få höra skräckhistorier om folk som bor med helt fruktansvärda omständigheter, mögel, läckor och lås på dörrar som inte fungerar. Det är förstås inte bara NYCHA som står för alla sådana här historier, men det finns många ändå. Som historier om badrumstak som faller in, folks papgojor som blir ätna av råttor och ja listan kan göras lång. En annan väldigt het nyhet är den om all blyfärg som fortfarande finns och flagar av väggar och tak as we speak så att säga. Jag hörde historien på radion häromdagen om en mamma med fyra barn som nu har blyförgifting. Mamman fick reda på att barnen hade börjat äta färgen på väggarna, och på fönsterbläcken. Det är tyvärr så att blyfärg smakar sött…jag minns inte varför men de tar upp det i historien på radion tror jag. Efter en rutin kontroll kom det fram att barnen hade farligt höga blyvärden, och då kopplade mamman ihop färgen med bly, och de gjorde en utredning och fick reda på att jo dessa väggar är målade med blyfärg. Precis som så många andras väggar i New York City är. Det är förstås inte bara den här mamman och hennes barn som blivit påverkade av detta, och det finns nog många andra hyresvärdar som skulle bry sig lika mycket som NYCHA (=0 alltså), iallafall känns det ofta så. Att hyresvärdar och däribland NYCHA kan vara rent utsagt fruktansvärda är förstås ingen nyhet, utan det har pågått i flera årtionden. Frågan är vems fel det är. Det är ett helt sjukt system egentligen och det utnyttjar personer som redan är på gränsen till att inte ha råd att ha tak över huvudet. De har helt enkelt inget annat val än att stanna i dessa helt bedrövliga omständigheter. Även fast en del hyresvärdar och andra föreningar blir stämda så är summan det får böta så minimal jämfört med vad de tjänar så det är som en droppe i havet och ingen blir egentligen påverkad nog att ändra sitt beteende.

  2. Fästingar och köttallergi, eller “alpha gal syndrome”. Visste du att det finns en ny (eller ny och ny) sjukdom/allergi som sprids som eld, och det är just via fästingar den sprids. Först trodde man att det var enbart lone star tick (en fästingart som bara finns här i USA) som bar på sjukdomen. Men sedan så kom det fram att denna immunosjukdom även finns i Europa och Australien, så då fick man stryka att lone star tick skulle vara den enda spridaren av denna köttallergi. Såklart är det nu inte bara köttallergi man kan få av fästingar, utan även borrelia (något som bara blir vanligare och vanligare här i USA och New York. Så pass att de varnar om det på radion) så det finns många anledningar att göra en föstingkontroll då man varit ute i högt gräs och i skogen. Problemet är förstås att fästingar, speciellt den som bär borrelia är så pass liten att man lätt missar den då man skannar av kroppen. Då vi var och campade i Chequamagon National Forest ett par år sedan så var det världens fästinginvasion där. Vi plockade fästingar från bilen och främst W i flera dagar. Så äckligt. Här i USA så finns det en app som heter The Tick App. Det är en app som använder information från de personer som använder appen och informerar att här där jag är nu finns det fästingar och vilka specifika patogener de bär på i olika områden. På det viset kan man se hot spots för fästingar, men den ger även bra information om vad man ska göra för att undvika fästingar. Det är en app som ingår i en större forskningsstudie med bland annat Columbia University och University of Wisconsin-Madison.

Ur Askan och in i Elden och efterföljden av Det Vita Lejonet

BLM.jpg

Vi flyttar oss tillbaka till år 1619, det året som den första båten av svarta slavar från Kingdom of Ndongo (nutidens Angola) seglade till staten Virginia. I USA hade slaveriet dock tagit fart innan denna båt dockades vid bryggan, men då var fokuset på ursprungsbefolkningen (och det är en helt annan historia).

Det är inte bara USA som har tagit del av slaveriet, utan även Sverige ägde kolonier i (hela fem totalt genom åren, varav 1 i Afrika, Cabo Corso (Ghana)) då det begav sig. Det finns en direkt länk mellan slavhandeln och järnmalmen från Bergslagen, och i Cabo Corso byggdes slavfortet Carlosburg (Cape Coast Castle) där all slavhandel tog plats och möjliggjorde den transatlantiska slavhandeln. Egentligen kanske man ska säga att varje vit människa i grunden och botten har varit delaktig till slaveriet på ett eller annat sätt. Det är just detta som är roten på problemen vi ser idag, och med problemen menar jag rasismen hos många människor runt om i världen. Rasismen mot svarta i USA har fått fortgå parallellt med att samhället har avskaffat slaveriet, friat alla slavar och fortsatt framåt. Det tog nästan 250 år i USA innan slaveriet avskaffades, och inte ens den första ronden friade alla svarta slavar helt. Emancipation Proclamation skrevs in den 1 Januari 1863 av Abraham Lincoln, men det tog ytterligare 2.5 år innan detta blev en faktisk verklighet för alla, den 19 Juni 1865 eller Juneteenth. Det var inte förrän nu, den senaste veckan som jag satte mig ned för att googla om just Juneteenth efter alla protester här i USA. Och än idag, mer än 400 år senare så förtrycks svarta människor här i USA, och i många andra delar av världen förstås. Det är så djupt rotat i samhället. Det är vår uppgift att ändra på det nu. Även fast Emancipation Proclamation tog plats 1863 (eller 1865 i vissa delar) så tog det ytterligare nästan 100 år innan Rosa Parks fick nog och vägrade resa på sig för en vit man på bussen, början på medborgarrättsrörelsen (Civil Rights Movement).

Det är så mycket jag inte vet och inte förstår när det kommer till rasismen och hur hela vår värld på ett eller annat sätt byggts upp på falska visioner om att hela världen är vit. Så det är nu som vi måste rannsaka oss själva och fråga varför är tex mitt flöde på instagram är så vitt? Jag gillar natur och äventyr och det finns mängder av inspiration av svarta röster där ute, som jag inte följt eller visste om. Varför? Förra veckan tystatde jag alla vita jag följer, för att lära, lyssna och bli inspirerad av fler svarta instagrammare, i princip så har jag ändrat min algoritm av vad jag ser på instagram. Det är min förhoppning att jag i framtiden inte bara kommer se vitt, utan en mängd mer inspiration från alla håll och kanter i världen och således öka diversiteten i mitt flöde.

Att ändra sitt flöde på instagram kommer förstås inte att ändra någonting i verkligheten, utan utöver det så måste vi aktivt engagera oss i att fortsätta lära oss, påverka, protestera (då vi kan), och prata om rasism med våra vänner och anhöriga, OCH peka ut rasism (speciellt smygrasism) som pågår överallt i samhället. Det är en stor hemläxa vi har framför oss nu, läsa böcker om rasism, vit privilegium och hur vi kan ändra våra redan formade vyer, ge bättre stöd för svarta och påverka vardagsrasismen som är en verklighet, ÄVEN I LILLA SVEDALA. Något som är viktigt att förstå dock är att vi ALDRIG kommer kunna sätta oss in hur det känns att vara svart i dagens samhälle, vi kan bara försöka förstå. Det här kommer tyvärr ta tid, allt ändras inte på en dag och jag kan förbereda mig på att jag kommer trampa fel och göra fel säkert mer än en gång.

Här nedan är några länkar som har hjälpt mig de senaste dagarna:

https://www.obama.org/anguish-and-action/
https://blacklivesmatters.carrd.co/
https://www.goodgoodgood.co/anti-racism-resources
Mireille Cassandra Harper: If You Want To Be Anti-Racist, This Non-Optical Allyship Guide Is Required Reading
Rachel Elizabeth Cargle: Why You Need To Stop Saying "All Lives Matter"
Victoria Alexander: Anti-Racist Resource Guide
Robin DiAngelo: Anti-Racist Checklist Guide
Elijah Anderson: “The White Space”
Conscious Kid conversation with Robin DiAngelo: White Fragility
Anthony James William: The Souls of White Folk

Ja, listan kan göras oändligt lång och det finns många fler röster där ute att lyssna på.

Nedan är några nya (för mig) äventyrare jag vill lyfta fram från Instagram som jag börjat följa:

Jag rekommenderar dig att ta en minut eller två och tänka över hur ditt instagram flöde ser ut. Vilken passion har du och vilka följer du på Instagram. Hur ser diversiteten ut där?

NYC Parker och Stadsplanering

Att Promenera genom alla dessa Parker

Ända sedan vi flyttade hit till New York och Manhattan så har vi varit till Morningside Park många gånger. Eller varit och varit, det är ju så att vi promenerar genom den parken varje morgon på väg till jobbet, eller i alla fall jag gör det. Det tar ungefär 30 minuter att ta sig från vår lägenhet på östra sidan av Manhattan till västra sidan av Manhattan och Columbia University. Promenaden tar en även genom Marcus Garvey park, som även den är en väldigt fin park, och Mount Morris Historic District. Här uppe, speciellt på östra sidan runt oss så finns det nästan inga höga byggnader, men då man går västerut efter Morningside Park börjar de smått ta vid.

Morningside Park, i slutet av April:

Precis som jag nämnt tidigare så älskar jag statistik, grafer och all möjlig dokumentation, och NYC har skapat helt fantastiska 3D kartor på alla byggnader i hela Manhatta, och andra delar av staden. På kartan kan man även göra valet att färglägga dem beroende på hur höga de är. Om du tar en närmare titt på Östra Harlem så kan du se att majoriteten av byggnaderna är mellan 10-25m höga, och går man mot Central Harlem så blir de lite högre, men fortfarande under 50m. Det finns såklart en eller två höga byggnader här i området också, men inte alls lika många som man ser söderut på Manhattan förstås.

Marcus Garvey Park i mitten och till slutet av April:

Om du är ännu mer intresserad av demografin här i NYC så kan jag även rekommendera denna pfd kartan från NYC’s stadsplanerings kontor. Den kartan har även de olika stadsdelarna utskrivna om du är intresserad av det. En annan sak som du kan se på kartan är topografin av staden, och speciellt om du kollar på Morningside Park så ser du att öster om parken är det relativt platt och precis där parken börjar och västerut så blir marknivån mycket högre. Man kan även se mer information om de olika stadsdelarna genom att besöka stadsplanerings kontoret på denna hemsidan, samt denna. På ett sätt så är NYC som en modell stad, mycket experiment och studier har gjorts om staden när det kommer till stadsplanering och hållbarhet och allt mittemellan. Det är alltid kul att se allt som görs här i staden.

Mount Morris Park Historic District:

För ett par veckor sedan så skrev jag även om alla kartor man kan få från NYC Parks och Central Park Conservancy. Om du är intresserad av att veta vad det är för träd du promenerar förbi på gatan kan du spana in NYC Parks lista över alla träd i NYC, det är faktiskt helt otroligt om man tänker på det, att de dokumenterat varenda träd. Man kan även rapportera om ett träd behöver tillsyn på webbsidan, och när den senaste tillsynen ägde rum. Man kan klicka på alla individuella träd för att se vilken art det är, och hur mycket koldioxid trädet tar upp per år. Om man zoomar ut så kan man även se vilka områden som har högst densitet av träd, mörkgrön representerar en hög densitet och ljusgrön en låg densitet. Vet du om någon annan stad har något liknande?

Morningside Park i slutet av April:

En Historia om Skogsbränder och Spökstockar - Fältarbete i Yellowstone del 3

Of all the paths you take in life, make sure a few of them are dirt
— John Muir

Äventyrs Tisdag

Drömmarnas Sommar

Sommaren 2017 hände många fantastiska saker. Jag åkte till Yellowstone and Montana, inte bara en gång, utan två gånger. Jag fick åka till Puerto Rico för att hjälp till med fältarbete och spenderade nästan två veckor i regnskogen. Jag åkte på roadtrip från Madison genom Nationalparken Badlands, Beartooth Highway, och till slut genom Yellowstone för att komma till Bozeman. Vi gifte oss, ja det var väl mer av ett firande eftersom vi redan var gifta, utanför Butte en varm eftermiddag. Efter det åkte vi och campade med några vänner innan vi åkte tillbaka mot Wisconsin. Väl där väntade ytterligare ett bröllop, den här gången på ett sommar läger. Men när jag pratar om fältarbete, vad är det vi egentligen gör? Om du har läst min blogg sedan tiden i Alaska så vet du att jag brukade springa omkring i skogen där, och studerade klimatförändringar, skogsbränder och vattenkemi. W studerar ju också skogsbränder så vi har spenderat mycket tid till att hjälpa varandra under åren. Så, 2017 spenderade jag min semester genom att åka till Jackson, Wyoming för att spendera ett par veckor där med W och hans handledares grupp.

Starten på en ny Era

Året 1988 startade en av de största bränderna i västra USA någonsin i nationalparken Yellowstone, och många undrade nog om hela parken skulle brinna upp. 35% av parken hade brunnit när elden till slut ebbade ut. Den skogsbranden var starten på en ny era, den stora brand eran i väst. En av de många frågor som ställs om skogsbränder i nordvästra USA, inte bara i Klippiga Bergen och Yellowstone, men även i Alaska är: Vad kommer att hända när skogsbränderna härjar så frekvent på ett ställe att det inte finns tillräckligt med tid för träden och skogen att återhämta sig? Det gamla normala är att skogarna och träden i Yellowstone och klippiga bergen är anpassade till att brinna vart 100-300e år. Det området vi arbetade i när vi var i Yellowstone brann då 1988, och sedan igen 2016.

Yellowstone skogsbränder.jpg

Jag har sett många brandhärjade områden i Alaska tidigare, men ingenting liknade det jag såg i Yellowstone den sommaren. Allt var i princip borta. Allt var svart. Vi kunde däremot redan se lite växter här och där som tog sig upp genom den svarta jorden och askan. Vi räknade fröplantor, stockar och spökstockar. Spökstockar är som en ljusare linje man ser på marken, det indikerar att en stock en gång låg där, men allt som finns kvar är ett ljust märke i marken. De stockarna var säkerligen träd som föll under skogsbranden som härjade 1988.

Maple Fire. Spökstockarna kan tydligt ses som ljusa linjer i denna bild

Maple Fire. Spökstockarna kan tydligt ses som ljusa linjer i denna bild

Skogsbränderna i Klippiga Bergen och Alaska är väldigt olika. Bränderna i Yellowstone är oftast kronbränder, medan bränderna i Alaska oftast är markbränder. I Alaska har barrskogen ett tjockt mosslager som även isolerar permafrosten därunder, och det är det mosslagret som skogsbränderna främst tar sig fram genom, det är också därför man kan mäta hur intensiv branden har varit genom att se de olika mönstren i mosslagret. Ofta finns en stor del av mosslagret kvar, även om det är väldigt heterogent. En sak som skogsbränderna i Klippiga Bergen och Alaska har gemensamt är att när det brinner, då brinner det, och bränderna kan sprida sig oerhört snabbt om de perfekta villkoren uppstår.

Brandrök i fält och efterdyningarna av en skogsbrand i alaska:

Marken var helt bar då vi kom fram till Maple Fire i nationalparken Yellowstone. Temperaturen var uppemot 32 grader och den svarta jorden gjorde inte värmen bättre. Vi använde måttband och kompass riktningar för att sätta upp provtagnings rutor. Majoriteten av fältarbetet här gick ut på att räkna hur många fröplantor vi kunde se i den svarta jorden, och vi kunde faktiskt se ganska många. Vi tog även noteringar om spökstockar, trädstumpar och döda träd som fortfarande stod upp. Detta arbetet är ibland ganska jobbigt, det är varmt, du är på knäna stor del av tiden och stirrar ned i en svart mark. Du är även uppe relativt högt i elevation så uttorkning är bra mycket lättare här, man bränner sig lätt i solen också och har man otur är myggen ute. Man måste även vandra ganska långt ibland, med tung utrustning och ha tillräckligt med vatten med sig.

Maple Fire i Cougar Meadow:

Många trädarter är ju evolutionärt anpassade till att regenerera efter en skogsbrand, de bildar serotina kottar som behöver värme för att öppna upp sig och släppa ut fröna. Men för att regenerera behövs energi och tid till att utveckla fröna och kottarna. Fröna måste även ha turen på sin sida att faktiskt börja gro i marken senare. Alla som någon gång har planterat frön vet att ibland så gror dom, och ibland inte. Det är därför frågan om regenerationen är så viktigt, hur framgångsrik kommer barrträden i Klippiga Bergen och Alaska att vara om skogsbränderna härjar allt oftare? Ett annat problem är det lokala klimatet. Kommer det bli torrare eller blötare, och hur varmt kommer det bli? De är alla viktiga faktorer som spelar in i hur skogarna kommer att se ut i framtiden.