Posts tagged #Svartbjörn

Den Ultimata Bilresan Del.4

IMG_8383-May 24, 2016.jpg

Moln över Horisonten

DAG 4, 05/24/16: Liard Hotsprings till Saskatoon Island Provincial Park

Regnet hade återigen hunnit ikapp oss, och nu på morgonen var det fortfarande lite regn i luften. Vi befann oss vid Liard Hotsprings och det var nu uppenbart att vi körde söderut, mot civilisationen. Det var ganska otroligt att tänka på hur vi bara för någon dag sedan varit de enda som tältade på den där campingen i Yukon Territory, där livet är “larger than life”. Här, i British Columbia är vägarna breda, precis som i Alberta längre fram, och vägarbetet fortgår precis som det gör runt hela nordamerika under sommaren.

Omringad av Bergen

Eftersom campingen vid Liard Hotsprings var ganska full så körde vi vidare redan tidigt på morgonen, efter att vi fått i oss kaffe förstås. Vi körde söderut, på Alcan, och vi passerade berg efter berg. Ett föremål på horisonten som vi fortfarande inte blivit mättade av, men det skulle också komma. Det är så mycket vildmark här att det antagligen skulle ta en hel, eller iallafall en halv livstid att upptäcka allt. Om du någonsin har letat efter en plats att vila själen på, så har du kommit till rätt ställe här i vildmarken.

Muncho Lake Provincial Park

Efter ungefär en timme så kom vi då fram till vårat frukostställe, MacDonald Campground vid Muncho Lake. Muncho Lake Provincial Park är en av alla dessa små, men även stora, parker runtom i landet. Denna belägen vid bergen förstås. Vi dukade upp på ett picknick bord och medan vi väntade på att vattnet till kaffet skulle bli klart så gick jag och spanade på bergen och molnen vid sjön. Precis då fick jag se en stor regnbåge sträcka sig över sjön, och visst fanns det lite blå himmel där i bakgrunden.

Jag kör inte ofta, men på en sådan här resa så måste man köra. Jag pekade hit och dit och försökte få W att ta alla dessa kort som jag nu missade. Ja, med blandade resultat förstås. Klippiga Bergen breder ut sig i väst, samma bergskedja som ingår i Kordiljärerna som är det bergskedje komplexet som utbreder sig från nordvästra USA (Alaska) genom Kanada, och sedan ned genom USAs västkust. Så storslagna vyer blir man bortskämd med vare sig man vill det eller inte. Även fast vi nu skulle köra längre ifrån dessa klippiga bergen i väster, så kunde vi fortfarande se de på håll medan de försvann bakom oss.

Området söder om Northern Rocky Mountain Provincial Park har större vidöppna områden och färre berg. Vi är fortfarande i vildmarken dock, och då och då körde vi förbi en svartbjörn längsmed vägen, eller rentav korsa vägen. Det är ungefär som älg i Sverige, de finns lite här och där.

Saskatoon Island Provincial Park

Efter 898 km, ja här går det undan, så hade vi till sist hittat den minsta Provincial Park som vi kunde hitta, Saskatoon Island Provincial Park i Alberta. Regnet hade slutat att smattra mot vindrutan när vi väl stannade bilen. Och här skulle vi alltså sova för natten. Men först gick vi för att hämta ved, för att det kändes nästan som ett måste här i Kanada, då vi ändå fick all denna ved gratis. Torr var den också. Vi satt ock lyssnade på fåglarna som precis var i mitten av deras migration norrut, men även andra campare som talade om resan de haft hittintills. Precis som fåglarna, så var även de på väg norrut, mot Alaska, medan jag flyttade söderut mot det kala landskapet som Wisconsin skulle bjuda på. De hade fortfarande hela Yukon framför sig, och alla dessa otroliga upplevelser vi redan fått. På ett sätt kunde jag känna mig lite avundsjuk på resan de gjorde, men vi hade ju också så mycket mer att upleva. Vi var ju knappt halvvägs till Wisconsin. Dessutom hade vi ju både Banff och Jasper national Park framför oss.

Dag 4, Resedetaljer - Bensin, Camping, och Bränsleförbrukning i Kanada

  • Bluebell Inn. MP 300 Alaska highway. Fort Nelson, BC, 323 km från Liard Hot springs Provincial Park. Bränsleförbrukning: 24.64 miles/gallon

  • Blueberry Esso. MP 101 Alaska Highway. Wonowon, BC, 296 km från Fort Nelson. Bränsleförbrukning: 26.58 miles/gallon

  • Camping: Saskatoon Island Provincial Park, AB. 278 km från Wonowon.

  • Totalt för hela resan: 2258 km

Posted on June 28, 2019 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Den Ultimata Bilresan, Fredags Tillbakablick, Ute I Vildmarken, Utlandssvensk, Äventyr and tagged Camping Yukon British Columbia 2019 Klippiga Bergen Kanada Kanadalandet Tälta i Kanada Bergskedja Berg road trip bilresa bila genom Kanada Campa camping Sommar Sommaräventyr Yukon Territory Äventyr Flytta Bergen Björnar Svartbjörn Björn.

Jinxat Fältarbetet?

 

Onsdagstankar

Björnar

    Som du säkert redan vet är jag ju helt besatt av björn och älg säkerhet ute i fält. Med alla diverse vilda djur i det avrinningsområdet jag har arbetat i så har jag tagit en hel del såkallade björn säkerhets klasser. För ett par veckor sedan så rapporterades det om två björnattacker i Alaska, vilket i sig inte är så ovanligt, men detta var två attacker med dödlig utkomst på två olika ställen utfört av svartbjörn. Det chockade mig helt klart och förstås blev jag väldigt ledsen för de som dödats, men även för att den ena som dog jobbade tillsammans med flera bekanta, så på det sättet så kändes det som att det hände lite för nära inpå mig. Det fick mig att fundera på vad en ska göra om olyckan väl är framme, alltså om björned redan är framme ovanpå dig och du inte haft tillräckligt tid för att använda björnsprayen.  De säger ju att man ska slåss för livet, jo men hur slåss man för livet mot en björn om man inte har något verktyg? Det finns även berättelser om björnar som attackerat folk i tält, detta är förstås extremt ovanligt, men i början då jag tältade i Alaska så brukade jag ha med mig en kniv under kudden, ifall att jag behövde skära mig ur tältet. Jag brukade ha en kniv med mig ut i fält också, först i byxan men sedan glömde jag oftast den eller så var den oftast i ryggsäcken.

 
 

Fältarbete

    W har ju varit mycket ute i fält också, hur många gånger som helst, och då även själv. Han har sett en björn under sitt fältarbete tidigare, men det varpå ganska långt avstånd och de var ganska många i gruppen också. Jag såg en gång bakdelen på en svartbjörn då jag kom körandes på en fyrhjuling ute i fält, men den blev ju lika uppskärrad som jag förstås så det var det sista jag såg av den. En annan gång så var jag och en vän ute i fält och något lurade bakom ett stort träd, då vi sakta kom närmare efter en lång tag ute i fält. Vi hörde ett högt pustande/flåsande och sedan hörde vi hur något stort tog ett stort språng åt sidan för att sedan springa uppför kullen. Jag vet fortfarande inte vad det var, en älg eller en björn? I vilket fall som helst så var det en bra påminnelse om att alltid vara högljudd, och sedan ännu mer högljudd än så då man är ute i fält. Det blir ju lätt så dock att man är tyst efter en lång dags arbetande, eller så är man inte högljudd nog då man står över en bäck och tar vattenprover. Dessutom lockar ju det även väldigt nyfikna björnar till sig, många är just bara det, nyfikna helt enkelt. Så eftersom W's fältsäsong började komma närmare så tog jag upp det här med björnsäkerhet igen, vilket W säkert tyckte var töntig. Men jag är ju så, att jag tänker mycket på säkerhet. Jag har haft andra personer som skrattat åt mig eller gjort narr av mig då jag pratat om björnsäkerhet, men jag vill ju främst att vi alla sak komma ut med livet i behåll då vi är ute i fält. Och nu så tyckte jag att efter dessa två händelserna i Alaska så borde W helt enkelt köpa en kniv, en kniv att försvara sig med utifall att. 

 
 

Jinxa fältsäsongen?

    W köpte en kniv i slutändan, en stor jaktkniv. Alltså inte en gigantisk kniv men stor nog att göra en större inverkan om man blev attackerad. I alla fall så var det ju om något en kniv att ha under kudden i tältet. Efter att par timmar på den första dagen ute i fält så fick jag ett textmeddelande av W att han hade kommit tillräckligt nära en nyfiken svartbjörn att han var nära på att använda björnsprayen. Vilket är helt ofattbart eftersom det aldrig någonsin har hänt förut för någon av oss, att vi kommit så pass nära (ja alltså bortsett från den där björnen då vi cyklade i Denali). Han var ju inte själv denna gången men ändå, en helt orädd och väldigt nyfiken svartbjörn som de hade svårt att skrämma. Till slut så backade björnen och gick vidare så de kände sig tillräckligt säkra att vända och åka till ett annat område för att fortsätta med fältarbetet. Jinxade jag hela fältsäsongen med detta björnpratandet?? Ett par dagar senare skulle det till ett annat område och behövde gå över en större ström. De skulle precis gå över när W tyckte att det skulle hitta ett bättre ställa att gå över på. Så de fortsatte gå lite utmed strömmen. Och där, på andra sidan av strömmen såg de två grizzly björnar på ungefär 50 meters avstånd, som de antagligen skulle överraskat ganska rejält om de hade korsat strömmen på det stället de först hade tänkt. Japp, jag jinxade verkligen hela fältsäsongen va?

 

Last time I camped in Yellowstone National Park

 

    Nu håller vi tummarna för att detta var de enda björnarna för hela föltsösongen, eftersom jag kommer sitta på ett flyg till Jackson Wyoming på fredag och spendera 10 dagar ute i fält, varav flera dagar i tält!

 
Posted on July 12, 2017 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Alaska, Livet i USA, The great wide open, Ute I Vildmarken, Äventyr, Yellowstone and tagged Alaska CPCRW Yellowstone National Park Fältarbete Fält Björnspår Björnar Svartbjörn Nationalparker Grizzly Onsdagstankar Sommar Sommaräventyr 2017 utlandssvensk USA.