A life of Adventures
Då när jag fortfarande bodde i Alaska, så var November månad oftast full av snö. Nuförtiden, där jag bor nu, ingen snö alls. Men det är ju därför jag älskar att ha alla dessa bilder från den tiden i Alaska, alla mina minnen, om livet där uppe. Nedan kan du se en samling av en massa iphone och/eller gopro bilder som jag tagit genom åren.
Får du mycket snö där du bor nu??
Solnedgång i Denali National Park, Alaska
Då jag bodde i Fairbanks, eller Squarebanks som jag ibland kallade det, så var förstås vintrarna långa, kalla och mörka. Men det där glömde man snabbt bort tidigt på våren då snösmältningen var igång och när sedan sommaren kom hade man absolut inget minne av vinterns isande grepp. Jag brukade alltid jaga solnedgångar, och soluppgångar, men det blev lite svårare på sommaren då det var ljust så länge. Himmelen har alltid varit som ett stort under för mig, helt ofattbart vilka färger som kan uppstå där, och alla dessa olika former med molnen som vi kan se, och förstås Auroran. Sedan så blir det ju helt spektakulärt om man slänger in lite berg i mixen också. När jag står där i bergen och blickar ut över dessa landskap så slår det mig alltid lika hårt hur otroligt lyckosam jag är, jag kan inte förstå att lilla jag har fått äran att se allt detta. Helt ofattbart att vissa människor inte uppskattar något så magnifikt.
Vart vill du helst se en solnedgång?
"Up with the sun at four to watch sunrise and the sight of the awakening land. It seems a shame for eyes to be shut when such things are going on, especially in this big country. I don't want to miss anything"
Vi bodde hos en kompis utanför Denali National Park, i en så kallad "dry cabin", du vet utan rinnande vatten, såsom min stuga var då jag bodde i Alaska också. Vi hade varit i Alaska lite mer än en vecka, och spenderade sista helgen i Denali. Jag som saknat Alaska så himla mycket var kanske ännu mera dragen till Alaska nu, än tidigare. Det sägs att då Alaska har tagit grepp om ditt hjärta så släpper det aldrig, aldrig någonsin. Efter middagen så hittade jag en bok i bokhyllan, "One Mans Wilderness", alltså en mans vildmark. Jag blev helt fast efter första meningen i kapitel 1. "Uppe med solen vid fyratiden för att kolla på soluppgången och för att se när landskapet vaknar till liv. Det känns som en vanheder att sova när något så storlaget pågår, speciellt i detta landskap. Jag vill inte gå miste om något sådant". Vilken text va? För det är precis så som jag känner då jag har spenderat otaliga timmar på att ta kort, eller bara vara ute i det vilda, inte bara i Alaska utan även på andra ställen. Innan vi sedan flög hem så köpte jag den boken, för att eftersom jag nu inte bor i denna storslagna natur, så får jag liksom alla andra som inte gör det, leva på böcker som denna.
Nyårsafton är här, igen, precis som varje år. Jag brukar inte riktigt fira födelsedagar sådär jättestort, eftersom det egentligen bara är ännu en dag i livet, vi är bara en dag äldre än dagen innan. Så är iallafall min filosofi. Jag känner ungefär på samma sätt med nyårsafton. Jag är en morgon människa, vilket innebär att jag är uppe tidigt men har svårt att hålla mig vaken sent på kvällen. Jag gillar att fira nyårsafton dock, eftersom vi äter och dricker gott, och även klär upp oss. Fyrverkerier bryr jag mig inte så mycket om, jag tror att jag gillade att kolla på fyrverkerier då jag var yngre, men är inte helt hundra på om det var för att mamma och pappa var så exalterade över det, eller om jag faktiskt genuint tyckte om det. Nuförtiden så är jag som sagt mäkta imponerad av fyrverkerier. Förra året firade jag nyår själv, och var förstås långt in i skönhetssömnen då det nya året ringdes in. Hade det inte varit för att jag behövde gå på toa så hade jag nog sovit till morgonkvisten. Jag gick till utedasset och fick se ett vackert norrsken istället för fyrverkerier.
Vad vill jag ha ut av 2017? Jag vill förstås ha mer äventyr. Som ni säkert redan vet vid det här laget så har naturen en speciell plats i mitt hjärta. Hur skulle vi någonsin kunna leva utan den. Jag kan inte tänka mig att bo i New York, jag har heller inte riktigt något intresse av att besöka stora städer som New York. Missförstå mig inte, för jag älskar kultur, men står inte ut med alltför mycket människor. Jag vill ha mer råa upplevelser, jag vill kunna känna att jag lever. Jag vill uppleva köld så jag kan uppskatta hur det är att vara varm. Jag vill gå vilse så jag kan uppskatta att veta vart jag är på väg när jag väl hittar rätt. Jag vill bli blöt i en regnstorm så jag kan uppskatta hur det är att kunna vara torr. Jag vill vandra i svår terräng genom urskogar så att jag kan uppskatta att gå på en landsväg ibland. De säger att det som inte dödar en, gör en starkare, och att svårigheter bygger upp ens karaktär.
Vad vill du att 2017 ska ge?
Vi har precis flyttat, igen, jag vet det känns som att vi flyttar hela tiden. Men nu ska det nog bli ordning på torpet då vi bosatt oss i Hudson Valley, NY. Här ska vi bo nu, i mer än bara 2 år iallafall. Tidigare har jag bott i NYC, NY (2 år), Madison, WI (2 år) och i Fairbanks, AK (7år). Om du gillar naturen lika mycket som jag gör så är jag säker på att du kommer älska min blogg! Jag kallar bloggen Äventyrsbloggen - Mitt liv i USA, eftersom jag nu bor här i USA och jag känner att mitt liv är lite som ett stort äventyr.
Jag skriver förstås om andra saker också, hur min vardag ser ut ibland, eller om mina resor runtom USA och andra delar av världen.
Alla fotografier på denna webbsida är © Copyright 2021, Ann Olsson. Alla fotografier på denna webbsida får endast användas efter särskild skriftlig tillåtelse av Ann Olsson.
![Äventyr - [²ạ̈:venty:r]](https://images.squarespace-cdn.com/content/v1/542dcc90e4b08e607164026d/1476800557968-B9ZFPXLNK458IJ7G9BPA/IMG_8489.jpg)
