Posts tagged #Denali

Skidåkning i Nationalparken Denali - Vårexpeditionen

IMG_7015.jpg

Fredags Tillbakablick

In i Bergen

    Förra året vid den här tiden så åkte vi ut i vildmarken, in i Denali National Park. Vi har varit där så många gånger tidigare, men detta var första gången på flera år vi var där tillsammans, och även första gången vi var där efter att vi båda flyttat från Alaska. Det finns bara en väg som går från Fairbanks till Denali, precis som det bara finns en väg som går norrut, mot Atigun pass. I dessa områden så ska man inte räkna med någon mobiltäckning, eller radio. Vi har alltid laddat med massa musik på telefonen som vi kan koppla in till bilen för att lyssna på, och vårt musikval är oftast något i still med Bluegrass. Precis som vanligt så känns det i hjärtat när vi kör mot bergen, det är så vackert, naturen i Alaska är så storslagen. Det är som Norrland på steroider. Det kändes som vår i luften, även fast snötäcket oftast ligger på ända till slutet av April, ibland även in i Maj. 

Tystnad och Ensamhet

    Vi var lyckligt lottade med vädret. Blå himmel, ja för det mesta iallafall. Vår vän bor precis utanför Denali och denna helg skulle hon upp till fairbanks, så vi fick sova i hennes lilla stuga, omringad av dessa fina berg. Det är ett helt annat liv i Alaska, det är långsammare, men mer intensivt. Ditt fokus är förstås på helt andra saker än vad det är för någon som bor i stan. Det är tyst, och runt denna tid kan man ibland höra det konstanta droppandet av smältvattnet från snön som smälter i solen. Ibland får du höra en stor älg komma gående och förbi stugan. Jag har kompisar som blivit strandsatta på utedasset för att en älg blockerar vägen tillbaka till deras stuga. Jag älskar det livet, och jag saknar det enormt. 

Bergen

    Den första dagen spenderade vi några timmar inne i parken. Vi körde omkring lite och gick på lite småvandringar. Det var varmt, och snön mjuk. Vi sjönk ned till knäna på vissa ställen. Vinden kändes varm mot min kind, eller så var det bara solen och min glädje som gjorde mig så varm. Min glädje av att vi fick vara där, inne i Denali National Park, nästan helt ensamma. Det är häftigt att tänka på hur små vi är, i jämförelse med bergen. Du kan se så långt, men ändå så kort. Det finns så stora områden där som är helt vilda fortfarande, områden som inte finns i resten av USA. Det är ju inte för intet de kallar det för "The last Frontier". När vi blev hungriga så körde vi mot en lyxigare restaurang som ligger i närheten. Den är öppen en kort säsong på vårvintern, för de som bor i närheten, ja som i Fairbanks ungefär två timmar bort. Vi hade tur, vi behövde inte vänta länge på borde och blev serverade helt underbar mat. Det var även sista helgen de hade öppet, innan de stängde för att förbereda för sommarsäsongen. Sedan körde vi tillbaka till den lilla stugan, omringad av bergen. Där satt vi och spelade Banangram tills vi nästan somnade vid bordet. 

Skidåkning

    Nästa morgon var jag uppe tidigt, för att få se soluppgången och bergen. Dessa berg, det går inte att sätta ord på hur mycket jag älskar dom. Efter frukosten packade vi skidorna och åkte in i parken. Vi såg öppet vatten på vissa ställen, och fick tänka om våra planer lite granna. Men öppet vatten är ju även ett tecken på vår. Vi tog oss in mot bergen, och skidade på en bra stund. Vi såg en och annan snö-ripa, men det är ju så luriga att ta kort på, men ett kort fick jag iallafall.

Storslagna Denali

    Tiden går fort när man har roligt sägs det ju, och det gjorde vi. Vi kunde ju inte stanna för alltid i parken tyvärr så vi vände tillbaka efter ett par timmar. På vägen tillbaka så fick jag ett par bilder på Denali, hon är lite trixig ibland. Hon är ju stor nog att skapa sitt eget väder, och sina egna moln, som att hon själv sätter förutsättningar för när hon ska synas. Denali är ju en av de största anledningarna folk åker till Alaska, Nordamerikas högsta berg, och många får vänta och vänta och vänta, för att aldrig se henne. Tänk att åka ända till Alaska och sedan inte få se Denali. Det händer oftare än vad du tror.

Åker du ut i bergen vid den här tiden på året?

I Backspegeln 2017, del 2

Fredags Tillbakablick

April

    Den första dagen i April så åkte vi skidor i Denali National Park. Alltså själva förmågan att kunna göra detta är väldigt häftigt tycker jag. Det är också något jag saknar extremt mycket nu, något som jag när jag levde i Alaska tog för givet. Jag förstår nu verkligen vilken helt annorlunda värld jag faktiskt levde i. I Madison så var våren redan mer än väl på väg och jag började springa igen. Jag planterade även våra två små lådor vi har på baksidan av huset, eller små och små, det är väl kanske ganska stora ändå. Sedan anmälde jag mig till ett halv maraton, och precis som vanligt med  mig så kände jag att jag var tvungen att testa och se om jag kunde springa så långt helgen innan. Sagt och gjort, det kunde jag, men eftersom jag även inte hade tillräckligt med träning i ryggen och i största allmänhet nog var väldigt out of shape, så skadade jag en sena/muskel och kunde inte springa själva loppet veckan efter. Jag firade dock med en chokladbit i sängen efter mitt egna halvmaraton.     

Maj

    När sedan Maj kom så hade vi helt klart sommar temperaturer, alltså 20-30 grader. Vi åkte bland annat till Minneapolis där Ws bror blev utexaminerad från hans juristlinje. Vi hade ett par after work med kompisar på en härlig bar som även har världens finaste hund. Sedan åkte vi även upp till Chequamegon-Nicolet National Forest. En skog som tyvärr var full av fästingar. Dagarna där var relativt regniga, men vi fick lite sol ändå. Vi åkte på en lång mountainbike runda i skogen också, sisådär 20 km, och jag var så glad när vi äntligen kom tillbaka till bilen. 

Juni

    Vi körde lite mer mountainbike i Juni och sedan åkte jag till Puerto Rico för fältarbete. Jag spenderade ungefär en vecka ute i djungeln, på både privat område och även i El Yunque National Forest. Jag gillar ju inte riktigt värme sådär jättemycket men Puerto Rico var väldigt vackert. Jag tänker ofta på vad som hände med alla fina människor vi stötte på, speciellt en äldre kvinna som bodde uppe i bergen, i ett hus i väldigt dåligt skick, jag hoppas hon klarade sig. Djungeln var full av träd, buskar och växter som alla hade en sak gemensam, taggar och gift. Det finns inga större herbivorer i Puerto Rico, så väldigt intressant att se. Jag spenderade aldrig någon tid i San Juan, men fick ett par timmar på stranden den sista dagen i Puerto Rico. Jag kom tillbaka till Madison lagom till Midsommar och gjorde en väldigt god jordgubbstårta. Sedan så skördade jag även de första rödbetorna, helt otroligt tidigt, och det var även väldigt goda!

I Backspegeln 2017, del 1

Första kvartalet 2017

    Jag kan inte förstå hur fort 2017 gick förbi. Mitt första hela år i Madison, Wisconsin. Som vanligt så har en hel del hänt under 2017. I Januari så firade vi andra dagen av året med att åka skidor och sedan i Februari så hade vi helt plötsligt 16 grader C. Till sist kom Mars med en resa till mitt favoritställe, Alaska. 

Januari

    Vi spenderade som sagt andra dagen på det nya året med att åka till Maverick Mountain, som är en gammal skidort ett par timmar utanför Bozeman. VI körde dit redan den 1a Januari, genom snöoväder och väldigt dåligt väglag. När vi till sist kom fram så gick vi direkt till några varma källor som även finns vid skidorten. Tyvärr så var inte de heta källorna så värst heta, men det kan ju även ha varit för att det var -30 till -35 C. Dagen efter så begav vi oss till skidliften, vi var de första där, och det kanske inte var sådär jättekonstigt eftersom det var dryga -30 grader C. Innan vi åkte tillbaka till Madison från Bozeman så åkte vi även till Madison River och vandrade lite. När vi väl kom tillbaka till Madison så var det förstås fortfarande relativt kallt, men vi körde lite curling inomhus innan månaden tog slut. 

Februari

    Februari så hade vi väldigt konstigt väder. Efter att ha varit väldigt kallt så blev det helt plötsligt 16 grader. Vi åkte till Devils Lake State Park där vi varit flera gånger förr, och det blev en ganska isig men vacker vandring. Sedan gjorde vi korv, eftersom vi fick en KitchenAid del som stoppar korv. Sedan åkte vi upp till norra Wisconsin, Northwoods som det kallas. Innan Februari var slut så hade isen på sjöarna redan börjat smälta. 

Mars

    Så kom då Mars, men inte våren. Vi fick fortfarande snöoväder, och jag bakade semlor för andra gången detta år. Vi åkte även till Minneapolis för att gå på Guillermo del Toros utställning, som jag älskar den direktören. Att gå igenom den utställning var en blandning mellan wow, oh och eek. Sedan åkte vi äntligen till Alaska igen! Vi åkte till Castner Glacier, en glaciär några timmar öster om Fairbanks. Vi åkte även till Denali och eftersom vi lyckades tajma vår resa så bra så fick vi även bo i en kompis stuga. 

Jag vill inte gå miste om någonting

 

"Up with the sun at four to watch sunrise and the sight of the awakening land. It seems a shame for eyes to be shut when such things are going on, especially in this big country. I don't want to miss anything"

Onsdagstankar

Alaska i mina tankar

    Vi bodde hos en kompis utanför Denali National Park, i en så kallad "dry cabin", du vet utan rinnande vatten, såsom min stuga var då jag bodde i Alaska också. Vi hade varit i Alaska lite mer än en vecka, och spenderade sista helgen i Denali. Jag som saknat Alaska så himla mycket var kanske ännu mera dragen till Alaska nu, än tidigare. Det sägs att då Alaska har tagit grepp om ditt hjärta så släpper det aldrig, aldrig någonsin. Efter middagen så hittade jag en bok i bokhyllan, "One Mans Wilderness", alltså en mans vildmark. Jag blev helt fast efter första meningen i kapitel 1. "Uppe med solen vid fyratiden för att kolla på soluppgången och för att se när landskapet vaknar till liv. Det känns som en vanheder att sova när något så storlaget pågår, speciellt i detta landskap. Jag vill inte gå miste om något sådant". Vilken text va? För det är precis så som jag känner då jag har spenderat otaliga timmar på att ta kort, eller bara vara ute i det vilda, inte bara i Alaska utan även på andra ställen. Innan vi sedan flög hem så köpte jag den boken, för att eftersom jag nu inte bor i denna storslagna natur, så får jag liksom alla andra som inte gör det, leva på böcker som denna.