Posts tagged #Catskills

I Backspegeln 2019, del 2

Fredags Tillbakablick

Minnen

Andra kvartalet av 2019 och jag insåg precis att mitt liv här i New York är väldigt olikt livet jag hade i Alaska. Där handlade allt om snö, skidåkning, camping, fältarbete och den djupa djupa skogen. 40 minusgrader på vintern, brandrök från skogsbränder blandat med myggor från helvetet på sommaren. Det är väl ungefär så långtifrån man kan komma från Newy York och Manhattan. Om du är intresserad av att see dessa kontraster i livet, och även flytten från Alaska till Wisconsin kan du läsa tillbakablicken från 2016.

April

April kom på samma gång som körsbärsträden blommade i Central Park, och dagen innan vi åkte till Denver tog jag en tur i Central Park. Våren i New York är ju så annorlunda jämfört med den i Madison och Fairbanks. Vi åkte till Denver för att hälsa på våra vänner, och deras lilla katt förstås. Denver har så mycket gatukonst, kanske jag gör ett inlägg längre fram med massa bilder därifrån. Vi besökte förstås massa bryggerier och barer och fick till och med in en liten vandringstur. Väl tillbaka i New York hade jag en dag för mig själv innan en vän från Stockholm kom och hälsade på. Vi gjorde lite turistiga saker, såsom Chinatown, the High Lineoch Columbia University. I slutet av April var våren definitivt här och jag fick till några promenader i Central Park. W och jag åkte även till East Broadway mall i Chinatown och köpte lite skaldjur. I slutet av April fick jag äntligen beskedet att jag fått ett jobb.

Maj

    Maj i storstaden innebär i princip sommar. Jag utforskade området runtom mitt nya jobb, som ligger ca 40 minuter norr om Manhattan. Vi gick på en baseball match i Bronx och fick en jättefin kväll, sist vi gick på baseball match (i Minneapolis) så blev det ju inget av den. I maj åkte vi även upp till the Catskills, och även om den resan blev kort så var det fortfarande underbart. Jag fortsatte att göra mitt favorit bröd, no-knead bread, som är så enkelt och blir så gott. Garvey, vår nya katt, bara växer och växer, och det känns som att han fortfarande växer än idag, han växer kanske om Tycho snart. Varje dag går jag genom ett par parker, och såg en dag en tvättbjörn i Morningside Park. Senare i månaden bjöd vi in några vänner till taco kväll, och det är alltid en bra ursäkt att städa lägenheten. W’s bror och hans flickvän kom och besökte oss och vi fick till både fina middagar, en Broadway show och ett par barer i East Village. I slutet av månaden tog vi en promenad i Riverside Park för att spana getterna de hade där.

Juni

   I juni hade temperaturen ökat ytterligare och vi tog en lång promenad ned genom Riverside Park och senare över mot East Village. En kväll efter jobbet köpte vi lite mat på en italiensk deli och satte oss i Central Park. Känns så overkligt att vi bara kan göra det, sådär en kväll efter jobbet. Vi gick också till en av våra favorit barer som har uteplats på sommaren, Mess Hall, den ligger perfekt mellan jobbet och vår lägenhet. Under Juni hade vi även friheten att göra lite mer ute, eftersom vi nu hade 2 inkomster. Vi hade spenderade fler dagar i parken under helgerna och i slutet av månaden åkte jag ned mot Battery Park för en sista öl men en vän innan hon flyttade till San Fransisco. Mitt jobb är ju ca 40 minuter norr om Manhattan och en dag såg jag ett rådjur från labbet. Senare den eftermiddagen tog jag och W en öl medan vi väntade på nästa buss.

Tälta i USA - Som Allemansrätten i Sverige, Nästan

Äventyrs Tisdag

Norrut, mot Kattån

Det var länge sedan nu, men vi gör faktskt saker ändå. Nästan varje helg. Så precis i början av sommaren, när regnet smattrade mot rutan i all evighet och jag blivit blöt för hundraelfte gången då jag gått mina 30 minuter till bussen bestämde vi oss för att åka bort. Jag har blivit dåligare på att faktiskt använda min stora kamera, och funderar mer och mer på att kanske införskaffa en annan. Men å andra sidan har jag en gopro som inte den används flitigt heller, så kanske inte är en sådan bra ide. Nu skulle vi iallafall åka norrut och stora kameran fick slinka ned i väskan ändå. Vi åkte mot Kattån, ja tydligen så betyder namnet det, på Holländska. För hollandärna var några riktiga äventyrare, de var ju även de som anlade början av den staden vi nu bor i. Eller, ja, precis som överallt annars så var de ju inte först på plats. Iallafall så heter området vi nu skulle till the Catskills. Det tillhör bergskedjan Appalaichan Mountains.

Först var tanken att vi kanske skulle hyra något mysigt Airbnb men vi satte kaffet i halsen när vi spanade priser och bestämde oss för att tälta. Allt gratis är gott sägs det och vi valde att köra på dispersed camping igen, eftersom det området där vi ville vandra tillät det. Dispersed camping är helt enkelt ungefär som att anamma allemansrätten i Sverige, men man får inte vara i närheten av någon etablerad camping, x antal meter från den närmaste vägen och ån, och förstås inom ett område som tillåter dispersed camping. Att tälta på detta sättet är primitivare än primitivt, det finns förstås ingen toalett eller dusch så föredrar man sådant så är detta inte rätt val. Det är många såkallade public lands som tillåter dispersed camping, och vill man hålla tungan rätt i mun nästa gång man pratar om public lands kan man spana in denna sidan som pratar mer om skillnaden mellan de olika begreppen. Nu blev det ju tyvärr så att vi åkte hem redan dagen efter eftersom jag vaknade med en magvärk från helvetet. Vi gick ändå och promenerade lite lätt där på lördagen innan vi åkte hem.

Medan regnet slog mindre och mindre mot rutan så insåg vi att regnet hade rört sig mot oss, och att vi nu kom in i ett väldigt blött, men regnfritt, Catskills. Östkusten har växt i våra hjärtan, varje gång vi tar oss utanför New Yorks stadsgräns iallafall, och det händer tyvärr inte alltför ofta. Det finns många små städer/byar i princip överallt förstås, men många av dom är ganska söta och pittoreska. Jag hade ju försökt spana på lite camping i området och till slut hittat någon som rekommenderade dispersed camping precis i närheten av det området vi skulle vandra vid dagen efter. Nu kom vi så fram till vår campingplats, ett stort fält som såg väldigt vacker ut i kvällsljuset. Men marken var genomblöt. Här kan vi inte tälta sa vi i kör. Den där känslan man känner då man är trött och bara vill komma till ro hade nu nått mig och jag tänkte att jaha, då får vi väl sova i bilen då. Många ställen som tillåter dispersed camping har dock ofta en etablerad plats för just det. Istället för fältet så vände vi oss nu mot skogen och gick med raska steg ditåt, och där fann vi stigen som tog oss till en väldigt fin och torr camping plats.

Det bästa som finns är att komma fram till tältplatsen, sätta sig ned ta något att dricka och bara slappna av. Att bo mitt i staden har sina fördelar, men att komma ut till tystnaden är så skönt. Manhattan och NYC har växt i våra ögon förstås, men det är inte riktigt som Madison, eller ens i närheten av Fairbanks. Vi kommer ju inte vara här i all evighet så man får ta tillvara på det som erbjuds den stunden man är här. När vi åker och campar är det oftast jag som sätter upp tältet medan W fixar maten. Sedan brukar vi turas om att diska. På morgonen brukar jag gå upp tidigare och dp gör jag kaffe och sedan gör W frukost medan jag tar ned tältet. Allt blir så mycket lättare och smidigare när man redan har specifika roller. Båda vet vad man ska göra direkt. Kvällen kom ganska snabbt och snart var det väldigt mörkt, men vi satt kvar en stund och pratade och njöt av ensamheten och tystnaden.

Jag vaknade tidigt morgonen efter, som jag ofta gör. Men denna morgon var annorlunda, jag vaknade med kraftig magvärk. Så vår resa blev hastigt väldigt kort. Men även fast jag bestämde mig för att vi skulle åka hem istället för att stanna en natt till så fick vi iallafall till lite promenad i vårsolen innan vi åkte hem.

Det var så skönt att få vara ute i skogen, trots magvärken. Östkusten har växt i våra ögon, vi hade inte stora förhoppningar om den då vi bestämt oss för att flytta till NYC förra året. Även fast östkusten har så mycket mer folk, så var vi ändå nästintill helt själva på leden.

Nu väntar vi bara på nästa tillfälle vi får som kan ta oss till Catskills igen, men det kanske blir ett tag tills dess.