Posts filed under Sverige

Det var här som Allt Började

IMG_2885-July 23, 2019-2.jpg

Så äntligen kom den där Sommaren på Landet

Det finns ett ställe norröver där jag spenderade sommaren när jag var barn. Det ligger precis vid vattnet omringat av både tall och gran. Precis som många andra sommarstugor så är denna röd med vita knutar. Min farfar började att bygga stugan 1950, men det tog nästan 5 år innan den äntligen var färdig. Inte en enda dag är den andra lik där uppe. Ibland kan man inte ens se andra sidan av viken på grund av dimma, och andra dagar ligger havet spegelblankt samtidigt som den rosa himlen speglar sig på ytan och bjuder på helt spektakulära solnedgångar. Ibland mitt i natten kan man få se hur blixtar letar sig nedåt mot vattnet från molnen när man sitter och spanar ut genom de stora panorama fönstren i vardagsrummet. Här kan man känna lukten av sommaren på morgonen efter en regnig natt, eller den där starka och ibland migrängivande lukten av skvattran under en kämpig dag på myren.

Det var här jag lärde mig alla namnen på de där mest vanliga växterna man kan se i taigans biom. Det som lockade mig till Alaska, och sedan bjöd mig på en resa till Nome. Tall, gran, björk, lärk, skvattran, blåbär, hjortron och listan kan fortsätta i all oändlighet. Det var här jag lärde mig när den bästa tiden för blåbärsplockning är och hur man gör blåbärsgröt. Det var här jag lärde mig hur man hittar dit norrlands guld växer, och hur pass jobbigt det faktiskt kan vara att plocka dom. Men, det viktigaste av allt jag lärde mig där uppe var hur man simmar, fiskar och tar vara på naturen.

IMG_2813-July 22, 2019.jpg

Att vara fiskare

På landet så är vår huvudföda fisk. Det äts fisk till frukost lunch och middag, och ändå så tröttnar vi inte på all fisk. Vi tog roddbåten ibland och åkte in i viken för att meta. Andra gånger tog vi motorbåten och åkte långt ut till kolgrundet, det var så vi kallade det. Det stället skrämde mig när jag var liten, vattnet var så djupt där, och alldeles svart när man tittade ned. Mest la vi ut nät precis hemmavid dock, något som jag ofta hjälpte pappa med. Vi la ut näten på kvällen, och sedan tidigt på morgonen åkte vi ut och hämtade upp näten innan fiskmåsarna fick fatt i skörden.

Den här sommaren var det inte bara jag som åkte till Sverige, utan jag hade med mig W, hans mamma och moster. Det var fullt hus med andra ord. Och hur fantastiskt är det inte att äntligen få visa W och familjen i USA vart mina rötter är. Samma kväll som vi kom upp åkte vi och la ut nät och hoppades på storfångst nästa dag.

Det finns inga sena mornar då man är fiskare, och W och jag var uppe tidigt nästa dag för att följa med pappa ut och ta upp näten innan fiskmåsarna fick tag på fisken.

När näten är uppe på torra land så börjar det mer tradiga arbetet. Först så måste man trassla ur fisken ur näten, och efter det blir det till att rensa näten på all sjögräs och annat som fastnat.

Pappa kan förstås göra detta i sömnen. Han är inte bara drift tekniker/elektriker, och fiskare, han är så mycket mer än det. Han traskar lätt ned på stenbryggan med sina träskor och balanserandes får han ut båten på djupare vatten utan större problem, precis lika lätt som han trasslar ur fisken och sedan rensar nätet. Han vet även exakt hur man gör för att få perfekt rökt fisk med enriset som bas. Han har tränat hela sitt liv på det.

Livet på landet går i en lunkade takt, precis så som det ska vara, och kanske är det här jag lärde mig att uppskatta livet. Från och med nu så får ett besök till sommarstugan en permanent plats på bucketlistan för varje år. Om du någonsin undrar hur det är att vara rik så är det precis såhär. En frys full med fisk och bär, och allt annat du kan skörda från naturen.

När jag var yngre så lärde mamma mig hur man rensar och filear fisk, hon var mästare på det och en sommar blev jag också det. Det var länge sedan nu, och jag minns knappt hur man rensar fisk längre. Men ibland när vi köper hel fisk så vet jag exakt hur kniven ska falla ändå, det sitter kanske i ryggmärgen? Min pappa gör rensningen och fileandet nu, han säger att han inte är så bra på det, att mamma minsann var en mästare på det. Ju mer jag tänker på det så förstår jag var min förmåga att ta tillvara på allt och var min vetskap om hur man gör saker från grunden kommer ifrån. Det var här som allt det började.

Hon som kommer med Ljuset

Ett Foto Per Dag

2018/12/13

4.

Sveriges Lucia, Hovstallet. December 2016

Posted on December 13, 2018 and filed under Ett Foto Per Dag, Utlandssvensk, Sverige.

När Minnen Bleknar...

IMG_1291.jpg
Det är en storm påväg inatt, rannsaka och bekänn
Guds son ska komma nerstigen från himmelen igen
Du ska stå naken framför sanningen och jordens alla kval
Han ska pröva din styrka, han ska testa din moral
— Lars Winnerbäck - Elegi

Vart är Amerika på väg?

Det är nu två år sedan mamma gick bort, men jag tänker på henne varje dag. På sistone har jag haft svårt att minnas dock. Hur kändes kramarna, hur lät mamma osv. Det känns som att mina minnen börjar blekna och det gör mig rädd. Kanske är det så att jag minns mindre eftersom jag redan bott ifrån mamma så länge? Ett av de sista smsen jag fick av mamma var - Vart är Amerika på väg? Valet hade precis varit här och hon tyckte det var oerhört konstigt att folk röstade på en person som inte hade någon erfarenhet inom politiken, och att ens folk röstar på någon som Trump. Hon skulle se Sverige nu, det skulle krossa hennes hjärta. Efter det så skickade hon ett sms om snön, hur glad hon va att Stockholm hade fått en ordentlig snöstorm, men att folk var så upprörda att snöplogen inte var snabb nog. Hon sa att det finns ju så många arbetslösa så varför kan man inte anställa dom för att skotta snö?

23511464_10159558544835203_3941491966637233365_o.jpg

Den 14e November

Dagen startade som så många andra mornar, med att dricka kaffe och vänta på att frukosten ska bli klar. Jag såg att jag hade ett missat samtal från min äldsta bror, konstigt tyckte jag och ringde tillbaka. Då fick jag nyheten, att mamma var på sjukhuset och blev opererad. Nästa samtal jag fick lät mer positivt, han sa att allt är bra, hon har förlorat mycket blod men hon lever. Allt var inte alls bra. Jag tänkte på en av mina bästa vänner som jobbar med blod, jag tänkte helt enkelt att hon jobbar, hon hjälper mamma med hennes blod. Jag sa det till W, att mamma är inte ensam för min kompis jobbar med hennes blod. Men det visste jag ju inte förstås, det bara kändes så. Flera tusen mil ifrån mig i Madison stod min kompis med en blodorder i handen. Hon kände igen födelsedagen, för en av våra vänner delar samma födelsedag som mamma. Det var mycket blod, för mycket blod. När hon sedan gick hem efter hennes skift gick hon förbi vår lägenhet och tänkte lite extra på mamma. För mig så betyder det så oerhört mycket, att senare få veta att en av mina bästa kompisar hjälpte mamma, även om det inte blev ett bra slut.

Du ser andra halvan av solen när den sjunker i väst
Jag sitter ensam här och undrar var vi hamnar härnäst
Med dig på andra sidan jorden får jag tid till ingenting
Medan natten fäller blå kalla skuggor häromkring
Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig

Det är en storm påväg inatt, rannsaka och bekänn
Guds son ska komma nerstigen från himmelen igen
Du ska stå naken framför sanningen och jordens alla kval

Han ska pröva din styrka, han ska testa din moral
Vi står tysta framför skälet, där sommaren tar slut
Som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut
Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division
Vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig

Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt
Och det berättade, du saknade mig inatt, det gör jag med
Det är så tyst nerifrån gatan som det aldrig annars är
Det är som om natten här har sett allting och stilla sjunger med

En elegi för alla sorger den där hösten handla om
För en mor som sjukna in, för ett barn som aldrig kom
För skuggan över gårn där aldrig solen lyste in
För en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din
För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement

Två ögonpar i tomhet från september till advent
För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt
För en kvinna som sa allting är förstört, allt är brännt

En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än
För en tid som bara går och aldrig kommer igen
Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig
— Lars Winnerbäck - Elegi
IMG_1127.jpg
Posted on November 15, 2018 and filed under Utlandssvensk, Stockholm, Sverige.