Posts tagged #Montana

I Backspegeln 2020, del 1

Snowshoeing in Montana

Fredags Tillbakablick

Minnen

Första kvartalet år 2020

    2020 blev nog vårt bästa och värst år i vår historia. Precis innan vi satte oss på planet för att åka till Sverige och min pappas 70 års dag så fick Winslow ett telefonsamtal. Han fick då veta att han fått ett jobberbjudande, inte vilket jobberbjudande som helst utan ett drömjobb. Vi hann göra två resor innan Covid19 satte hela världen i skräck. Först begav vi oss till Sverige, och nästan direkt efter det till Colorado. När Mars till sist kom så kunde man konstatera att pandemin hade anlätt till NYC. Redan i Mitten av Mars så åkte jag och stängde ned vårt labb.

Januari

    Vi firade Jul och nyår i Bozeman Montana, något vi inte gjort på ett tag. Precis som många av våra nyårsfirande så var vi i säng långt innan tolvslaget, vi hade nämligen storslagna planer den 1 Januari 2020. Vi steg upp i ottan och körde iväg för att åka skidor, eller W och hans pappa skulle åka skidor och jag hängde med på snöskor. Det var det bästa sättet någonsin att starta ett nytt år på. Vi gjorde ytterligare en utflykt run Bozeman innan vi befann oss i storstaden igen. När vi kom tillbaka fick vi en dag eller så med helt galet väder, tror det var runt 20 grader nästan. Vi tog tillfället i akt och gick till ett av våra favorit hak på väg hem från jobbet. W, jag, min bror och hans partner begav oss till Sverige för att överraska pappa på hans 70 årsdag. Vi hade världens finaste middag på Operakällarn den dagen. Efter det hade vi några kalla men vackra dagar i Sverige, och sedan åkte W tillbaka till NYC och jag spenderade mer tid med pappa. Det blev många promenader och middagar med nära vänner. Men även med pappa. Vi gick omkring där jag växte upp och spanade in på gamla stamkunds ställen, som Karla Frukt. Där var vi var och varannan dag i Gymnasiet känns det som. Jag gjorde en hel del besök till vår fina kyrka också, Hedvig Eleonora. Där döptes jag, och där gifte sig mamma och pappa, och det var även där vi hade mammas begravning. Hon vilar nu i minneslunden där. När jag sedan kom tillbaka till NYC så var Januari redan förbi.

Februari

    Våren startade tidigt detta år, och kanske var det Moder Jord som ville skicka lite ljus och glädje i sken av det som skulle komma? Vi åkte till Poughkeepsie och Millbrook för att spana in området där Ws nya jobb skulle vara. Så vi kunde bestämma oss om han skulle ta det eller ej. Vi fick vårt första besök till Canoe Hill, och Wassaic Art Project, och fann oss till och med på den lokala dinern en morgon. Väl tillbaka i storstaden tog vi den månatliga utflykten till Chinatown, med den obligatoriska skaldjursmiddagen hemma efter det. En annan helg tog vi oss till Mermaid Inn för att äta Ostron, något som det blev mycket av 2020. Vi gjorde även ett stopp på en favorit dive bar i East Village, The Library. Sedan flög vi till Denver, körde till affären och köpte 6 dussin ostron och sedan körde vi till Estes Park för en årlig sammankomst med massa vänner. Vi hyrde ett AirBnB precis utanför Estes Park och fick en underbar vandring i Rocky Mountain National Park dagen efter. När vi kom tillbaka till NYC var February redan över.

Mars

    Mars 2020, en månad som kändes som ett år, och får därför lite fler bilder. Vi hälsade våren välkommen i Central Park, det som skulle bli vår oas de kommande månaderna. Om det fanns något hopp för framtiden kunde det ses i alla knoppar som brast resten av Mars. Vi hörde tysta rykten om att Columbia University skulle stängas ned. Och visst blev det så. Den 16 Mars åkte jag till jobbet en sista gång, på en väldans massa dagar…till och med månader! Resten av staden följde samma våg de kommande veckorna. Det var helt enkelt en vår som kom och sedan blev inställd.

I Backspegeln 2019, del 4

Fredags Tillbakablick

Oktober

    Vi fick besök av våra vänner från Colorado i Oktober och det blev besök på en massa museer och gallerier. Man kunde nästan känna frosten i luften, men var och varannan dag blev vädret fint igen. Det känns nästan som det alltid är så här, men jag han ha fel. Jag älskar att se alla lövträden ändra färg så det blev många rundor till Central Park. Vi gick även till en ljusshow på upper west side som var sådär. Det finns ett par tvättbjörnar i en av parkerna som vi brukar gå igenom, Morningside Park. Det är alltid lite skräckblandad förtjusning när man stöter på dom. En av gatorna som vi även går på när vi korsar Manahattan brukar även ha helt otroliga Halloween dekorationer varje år, och så var förstås fallet även denna gång.

November

    Höstfärgerna hölls sig fortfarande kvar i stan och det känns lite konstigt, sådär i November. Men många fina promenader fick vi, och även ute på jobbet är höstfärgerna spektakulära förstås. Vi gick några turer på lite barer söderut på Manhattan, och sedan när man minst anade det hade hälften av löven fallit redan. Baka hann jag med också, jag gjorde macaroons för allra första gången, med ett ganska bra resultat tycker jag :) När Thanksgiving kom så åkte vi till W’s farmor i Pennsylvania och firade den där.

December

    I December fick vi ett tunt tunt lager av snö, och det var i princip det enda vi fick. Precis som förra året så lös snön med sin frånvaro. Jag körde på och bakade saffransbullar ändå förstås, för hur kan man ens klara sig en December utan dom? Sedan åkte vi till Bozeman och firade jul. Vi hann med en vända till Yellowstone och bokade Airbnb denna gång, i Gardiner. Sedan fick jag äntligen åka skidor i nordöstra Yellowstone! På nyårsafton gick vi och la oss redan klockan 9.30 eftersom vi hade storslagna planer dagen efter. Och så hade ett helt år passerat igen.

Det är de Små sakerna som räknas - Makrofotografi

Ladybug.jpg

Onsdagstankar

Earth Day

För några helger sedan så var det jordens dag. Jag minns förra året, innan vi levde i en faktisk pandemi, att delar av Broadway var öppet. De delade ut gratis tillbehör till cyklar och flygblad om vartannat. Det är fint att ha en dag som tillhör naturen och alla de ekosystem vi har på vår jord, jag förundras förstås av allt detta varje dag.

Att Dokumentera även det Minsta

Ända sedan jag flyttade från Alaska har användandet av kameran minskat rejält. Nu är den även så utdaterad att jag länge funderat på att skaffa en ny, lika länge som jag funderat på att skaffa en tatuering. Inget av det har hänt än dock. En gång i tiden började jag fota makro och blev förstås fast. Det är inte konstigt om man ser mig fokuserad på det allra minsta vi kan se med våra ögon. Jag gör först och tänker sedan, vilket ofta resulterar i blöta och skitiga knän. Men vad gör väl det. Jag blir så fokuserad på det där allra minsta, kanske därför jag gått och blivit laboratorieingenjör på äldre dar. Eller vad det nu än är jag är på svenska.

Nu när jag kollar igenom alla dessa bilder så känner jag att jag vill börja med makrofotograferingen igen. Det är bara så svårt här i storstaden, man måste vänja om sig, men det är kanske det som är hela grejjen med fotografering. Så tills jag kommer dit igen så får jag helt enkelt spana på alla gamla bilder jag har.

10 År i USA

IMG_0486-June 28, 2010.jpg

I augusti så firade faktiskt jag 10 år här i USA. Egentligen är det helt sjukt vad fort tiden har gått på denna sidan om pölen. Så mycket har hänt på dessa 10 åren. Jag var så ung när jag kom hit, och inte kunde jag då ha förstått att jag skulle bosätta mig här. Ja har bott i tre väldigt olika stater, från nordvästa delen av USA till den östra delen. Från en liten stuga i skogen till en av de folktätaste städerna på jorden. Jag har varit såpass lyckligt lottad att jag fått vandra ute i vildmarken i Alaska, Montana, Yellowstone, och på gamla kaffeplantage i Puerto Rico. Jag har fått se solnedgångar och soluppgångar i öknen, upplevt Northwoods och UP, sett desperationen i ögonen hos äldre människor inn epå casinon i Las Vegas, lärt mig om skogsbränderna i klippiga bergen och västra USA, ökat min kunskap om urinvånarna här i USA som blivit bortmotade från deras land, precis på samma sätt som samerna i Sverige. Jag har skidat långa lopp i 30 minusgrader i Alaska, gått på gatorna i NYC och sett eländet som börjar när man mist allt. Jag har lärt mig att man aldrig ska ta något för givet, och att man aldrig vet när man kanske ser någon för absolut sista gången. Jag har vuxit så mycket sedan jag landade på den där lilla flygplatsen i Fairbanks Alaska med enbart två ressväskor. Men det viktigaste jag fått på denna sidan är en till familj.