Posts tagged #Vildmark

10 År i USA

IMG_0486-June 28, 2010.jpg

I augusti så firade faktiskt jag 10 år här i USA. Egentligen är det helt sjukt vad fort tiden har gått på denna sidan om pölen. Så mycket har hänt på dessa 10 åren. Jag var så ung när jag kom hit, och inte kunde jag då ha förstått att jag skulle bosätta mig här. Ja har bott i tre väldigt olika stater, från nordvästa delen av USA till den östra delen. Från en liten stuga i skogen till en av de folktätaste städerna på jorden. Jag har varit såpass lyckligt lottad att jag fått vandra ute i vildmarken i Alaska, Montana, Yellowstone, och på gamla kaffeplantage i Puerto Rico. Jag har fått se solnedgångar och soluppgångar i öknen, upplevt Northwoods och UP, sett desperationen i ögonen hos äldre människor inn epå casinon i Las Vegas, lärt mig om skogsbränderna i klippiga bergen och västra USA, ökat min kunskap om urinvånarna här i USA som blivit bortmotade från deras land, precis på samma sätt som samerna i Sverige. Jag har skidat långa lopp i 30 minusgrader i Alaska, gått på gatorna i NYC och sett eländet som börjar när man mist allt. Jag har lärt mig att man aldrig ska ta något för givet, och att man aldrig vet när man kanske ser någon för absolut sista gången. Jag har vuxit så mycket sedan jag landade på den där lilla flygplatsen i Fairbanks Alaska med enbart två ressväskor. Men det viktigaste jag fått på denna sidan är en till familj.

Posted on September 30, 2019 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Ute I Vildmarken, Utlandssvensk and tagged Alaska Montana Yellowstone Djur Älg Berg Vandra Vandra i USA Tälta Äventyr Wisconsin Madison New York 2019 Äventyr i USA Vandring i USA Vandring i Alaska Upplevelser i USA Vildmark Ute i det Vilda Vandring i Yellowstone National Park.

Ögonblick från Förr - Alaska

IMG_9986-September 05, 2011.jpg

Fredags Tillbakablick

Drömmar om Alaska

Alla foton jag tagit under hela mitt liv ligger på två stycken externa hårddiskar. Jag backar nuförtiden upp båda två till en online portal. För att även om jag sa att alla mina bilder ligger på dessa två hårddiskar, så har jag förlorat en hel del bilder genom åren. Jag tar fler bilder än jag har tid att gå igenom, och visa för alla mina vänner och min familj. Jag hinner liksom aldrig ikapp. Precis innan jag åkte upp till Toolik sommaren 2010 köpte jag en ny kamera, en Canon Rebel XS. Den har varit min trogna kamrat sedan dess, även fast jag fortfarande drömmer om en ny bättre kamera. En vacker dag kanske jag kan investera i en ny. Jag öppnar Lightroom lite då och då och går tillbaka till början, den där sommaren 2010 då jag köpte min Canon. Många av de bilderna har legat på hårddiskarna sedan dess. Bilder som jag helt glömt bort. Jag dammar sakta av bild för bild, och sedan glömmer jag av det i ett par veckor, ibland månader. Och varje gång jag återkommer till Lightroom hittar jag nya bilder. Sommaren 2010 var en av de bästa i mitt liv. Jag åkte på min första helikopter tur, gick på min första glaciär, vandrade in i bergen i Alaska för första gången, blev förälskad i berg, jag såg vad som blivit kvar efter skogsbränder för första gången, jag började klättra för första gången till och med isklättring då de lägre temperaturerna sakta kom, och jag fick så många nya vänner som precis som jag blivit helt upp över öronen förälskade i Alaska och vildmarken där. Sommaren efter den blev jag förälskad i Denali, förälskad i W, och sedan gick det bara som på räls. Mer isklättring, mer klättring, mer skidåkning, mer kanot och kayak resor och listan kan fortsätta i all evighet.

Minnen

I Lightroom kan man ju skapa collections med sina favorit bilder. Där har jag ungefär 3500 favoritbilder, och den listan växer långsamt för varje gång jag öppnar programmet. Igår kikade jag igenom mina favoriter igen och blev överväldigad av allt jag fått se, allt vi fått uppleva tillsammans. Vi har varit till platser jag bara kunde ha drömt om förr i tiden, om ens det. Det är inte bara bilder från Alaska förstås, utan andra ställen över hela USA, och till och med Kanada. Nedanför är några av mina favoriter från Alaska och andra ställen jag besökt sedan 2010.

Posted on March 1, 2019 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Fredags Tillbakablick, Livet i USA, Ute I Vildmarken and tagged 2019 Alaska Berg Montana Wyoming Kanadalandet Kanada Vildmark Skogar Skogsbränder Vintertid Sommartid Höst Äventyr Tälta i Bergen Äventyrare Drömmar.

Vildmarksupplevelsen

Black Rapids, Alaska. September 2011

“A person with a clear heart and open mind can experience the wilderness anywhere on earth. It is a quality of one’s own consciousness. The planet is a wild place and always will be. And we’re surrounded by the greatest of all wildernesses — the universe.”
— Gary Snyder, NY times 1994

Onsdagstankar

När den vita mannen satte stora områden åt sidan, så turister kunde komma och se hur vackert deras/vårt? land verkligen är eller “Ethnic Cleansing and America’s National Parks”

År 1872 så grundades den första nationalparken på hela jorden här i USA, nationalparken Yellowstone. Det var dock inte första gången som ett stort område blev skyddat från utbredning. Yosemite Valley sattes åt sidan 1864 genom Yosemite Grant Act, och Hot Springs Arkansa som sattes åt sidan redan 1832 (det skulle varit den första nationalparken i USA men kongressen godkände aldrig det förslaget, så det blev aldrig någon riktigt nationalpark, utan endast ett skyddat område). Min uppfattning om hur dessa nationalparker och skyddade områden definierades är att ingen, inte ens ursprungsbefolkningen har rätt att leva där. Miljöaktivister som John Muir delade denna syn. Att skydda och se dessa naturområden som något heligt, och vi ska endast känna samhörighet med sådana områden på ett mer spirituellt sätt genom att observera och se vildmarken, men inte leva där. Med det så flyttades alltså ursprungsbefolkningen från dessa områden, de områden där de hade bott i flera tusen år, till olika reservat. Proceduren var inte riktigt så enkel som det kanske låter här, utan den slutade i flera blodiga massaker mellan ursprungsbefolkningen och den amerikanska armen, till exempel Nez Pearce kriget 1877. En av alla anledningarna till att dessa reservat skapades var helt sonika för att bevara dessa platser som något heligt och en riktig vildmark. Precis som i andra länder, som i Sverige, så har detta land fortfarande ett komplicerat förhållande till ursprungsbefolkningen. Det är ju väldigt ironiskt att man skulle bevara alla dessa platser ute i vildmarken, men ta bort ursprungsbefolkningen från den, de som rört sig fritt över hela landet under flera tusen år. 1994 kom Native American Policy, ett steg i rätt riktning till att göra rättvisa för just ursprungsbefolkningen, men det är fortfarande en lång väg kvar. Jag tycker det är ett komplicerat ämne, vi vill kunna se dessa extraordinära ställen ute i vildmarken, men vet oftast inte om den mörka historien bakom skapandet av alla dessa områden. Jag uppmuntrar dig till att läsa mer om detta ämne, om du nu är intresserad, att läsa mer om kulturen och historien om alla olika stammar i hela USA, eller över hela jorden.

Denali National Park, Alaska. Juni 2011

“We took away their country and their means of support, broke up their mode of living, their habits of life, introduced disease and decay among them and it was for this and against this they made war. Could anyone expect less?”
— Gen. Philip H. Sheridan
Posted on February 13, 2019 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Onsdagstankar, Ute I Vildmarken and tagged Onsdagstankar Nationalparker skyddade områden ursprungsbefolkningen Vildmark 2019 Nationalpark.

USAs sista Riktiga Vildmark

IMG_0719-June 30, 2010.jpg
“To be a wilderness then was to be “deserted,” “savage,” “desolate,” “barren”—in short, a “waste,” the word’s nearest synonym. Its connotations were anything but positive, and the emotion one was most likely to feel in its presence was “bewilderment” or terror. ”
— William Cronon - The Trouble with Wilderness; or, Getting Back to the Wrong Nature

Onsdagstankar

Arctic Wildlife Refuge

1002 Området

En helt annan historia, än den om väggen som jag skrev om förra onsdagen, pågår i norra Alaska. Det var även en av de enda utvecklingarna som pågick under USAs government shutdown som varade i mer än 30 dagar. Bråket om 1002 området, eller “Den Heliga Platsen Där Livet börjar”, har pågått i mer än 40 år nu. Jag har skrivit om det förut, men det är guld värt att nämna det igen. Flera nyhetsartiklar har skrivits om just Arctic National Wildlife Refuge (ANWR) och vildmarken där, och varför folk är så upprörda över en potentiell utvinning av olja. Det är ingen nyhet att den amerikanska ursprungsbefolkning blivit förtryckt och utnyttjad av USAs regering i flera hundra år, precis som i många andra delar av världen där ursprungsbefolkning blir förtryckt, Sverige inkluderat. Gwich’in är det folket som bor i ANWR och de är även beroende av den amerikanska renen för deras överlevnad, precis som de har varit långt innan USA blev USA. En av de för mig starkaste intrycken om ANWR kommer från en tv inspelning från 70 talet (tror jag) som går att se under de första minutrarna i Patagonias video “the Refuge” här nedan. Det är en man som ringer in från Colorado och beskriver hans vy av ANWR, att det är en ödemark och att det finns absolut ingenting där, bara kala slätter så långt ögat kan nå. Man kan ju kanske undra om han ens varit i Alaska, och i ANWR? Hans uppfattning om hur det ser ut där uppe i Alaska sätter fingret på hur olik folks uppfattning om vildmarken faktiskt kan vara. Det är även något som Bill Cronon har skrivit om i hans The Trouble with Wilderness; or, Getting Back to the Wrong Nature.

Porcupine Hjorden

ANWR täcker hela 79480 kvadrat kilometrar och är USAs största skyddade område. Anledningen till att Gwich’in kallar just 1002 området för “Den Heliga Platsen Där Livet börjar” har att göra med den amerikanska renens nyttjande av området som kalvningsmark. Området som den amerikanska renen rör sig runt är bra mycket större än 1002 området, men oavsett det så tar sig hela Porcupine hjorden till just 1002 området för att kalva under den tidiga våren. Om du vill se mer information om Porcupine hjordens migrationsmönster så kan du klicka HÄR. Senaste rapportering (början av januari) om oljeutvinningen i ANWR går att läsa HÄR, eller så kan man läsa detta blogginlägget som ger mer information om utveckligen. Man kan även kommentera på BLMs förslag om utvecklingen av ANWR, vilket man kan läsa mer om HÄR.

Image Source: http://northern.org/media-library/maps/arctic/arctic-refuge-maps/1002AreaWlifeWEB.jpg/

Image Source: http://northern.org/media-library/maps/arctic/arctic-refuge-maps/1002AreaWlifeWEB.jpg/

 

Jag tycker det är viktigt att både dela och prata om alla de viktiga problemen vi ställs inför idag. Jag fokuserar mer på problem inom natur och miljö eftersom det ligger mig varmt om hjärtat. Vilka stora problem brinner du för?

Posted on January 30, 2019 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Ute I Vildmarken, Onsdagstankar, Alaska and tagged ANWR Porcupine Herd Caribou Migration Gwichin Tundra olja Politik Vildmark 2019.