Posts tagged #Alaska

Det är de Små sakerna som räknas - Makrofotografi

Ladybug.jpg

Onsdagstankar

Earth Day

För några helger sedan så var det jordens dag. Jag minns förra året, innan vi levde i en faktisk pandemi, att delar av Broadway var öppet. De delade ut gratis tillbehör till cyklar och flygblad om vartannat. Det är fint att ha en dag som tillhör naturen och alla de ekosystem vi har på vår jord, jag förundras förstås av allt detta varje dag.

Att Dokumentera även det Minsta

Ända sedan jag flyttade från Alaska har användandet av kameran minskat rejält. Nu är den även så utdaterad att jag länge funderat på att skaffa en ny, lika länge som jag funderat på att skaffa en tatuering. Inget av det har hänt än dock. En gång i tiden började jag fota makro och blev förstås fast. Det är inte konstigt om man ser mig fokuserad på det allra minsta vi kan se med våra ögon. Jag gör först och tänker sedan, vilket ofta resulterar i blöta och skitiga knän. Men vad gör väl det. Jag blir så fokuserad på det där allra minsta, kanske därför jag gått och blivit laboratorieingenjör på äldre dar. Eller vad det nu än är jag är på svenska.

Nu när jag kollar igenom alla dessa bilder så känner jag att jag vill börja med makrofotograferingen igen. Det är bara så svårt här i storstaden, man måste vänja om sig, men det är kanske det som är hela grejjen med fotografering. Så tills jag kommer dit igen så får jag helt enkelt spana på alla gamla bilder jag har.

10 År i USA

IMG_0486-June 28, 2010.jpg

I augusti så firade faktiskt jag 10 år här i USA. Egentligen är det helt sjukt vad fort tiden har gått på denna sidan om pölen. Så mycket har hänt på dessa 10 åren. Jag var så ung när jag kom hit, och inte kunde jag då ha förstått att jag skulle bosätta mig här. Ja har bott i tre väldigt olika stater, från nordvästa delen av USA till den östra delen. Från en liten stuga i skogen till en av de folktätaste städerna på jorden. Jag har varit såpass lyckligt lottad att jag fått vandra ute i vildmarken i Alaska, Montana, Yellowstone, och på gamla kaffeplantage i Puerto Rico. Jag har fått se solnedgångar och soluppgångar i öknen, upplevt Northwoods och UP, sett desperationen i ögonen hos äldre människor inn epå casinon i Las Vegas, lärt mig om skogsbränderna i klippiga bergen och västra USA, ökat min kunskap om urinvånarna här i USA som blivit bortmotade från deras land, precis på samma sätt som samerna i Sverige. Jag har skidat långa lopp i 30 minusgrader i Alaska, gått på gatorna i NYC och sett eländet som börjar när man mist allt. Jag har lärt mig att man aldrig ska ta något för givet, och att man aldrig vet när man kanske ser någon för absolut sista gången. Jag har vuxit så mycket sedan jag landade på den där lilla flygplatsen i Fairbanks Alaska med enbart två ressväskor. Men det viktigaste jag fått på denna sidan är en till familj.

Du Kommer Att Förblöda Innan Vi Hinner Tillbaka

Fredags Tillbakablick

Fältarbete i Nome, Alaska

Juli 2018

Jag hade ju turen att hjälpa till med lite fältarbete i Alaska förra sommaren, och vilket kaos det var dagarna som ledde upp till avresan. Vi hade you packat alla våra ägodelar, eller njae det mesta, i en liten container som senare skickades till New York (eller New Jersey för att vara exakt). Vi städade lägenheten från topp till tå medan jag lyssnade på lite olika sommarpratare på radion. Det var ju inte så att det var väldigt skitigt, men jag är ju så att jag vill städa ordentligt, speciellt då det var våra vänner som skulle flytta in. Vi hade ju den stora turen att flytta in i lägenheten på Manhattan under en av de varmaste dagarna på hela sommaren i staden. Jag tror temperaturen nådde 40C, perfa för mig som tycker att 20 grader är varmt liksom. Först tog det ett tag att hitta parkering, och sedan fick vi bära alla saker runt kvarteret för att komma till lägenheten. Efter flera timmar med bärande och sedan en tur till affären för proviant, öl och mat, så satte vi oss äntligen ned på soffan när kvällen nalkades. Då såg jag en mus i lägenheten. Två dagar senare så spanade jag på glaciärer och berg igen, från flygplanet på väg till Alaska och Nome. Där var temperaturen runt 10 grader. Vi fick ändå ungefär 21 grader några dagar senare, och det är precis i toppen av min komfortzon då det gäller temperaturer.

Somrarna i Alaska är nästan som en saga. Det där oändliga ljuset som alltid håller en vaken längre än man bör, men som sedan omvandlas till en oändlig energi morgonen efter och sedan så fortsätter cirkeln om och om igen. Det tog ungefär en timme eller så att ta sig ut till fältarbetet varje morgon, ja och sedan tillbaka in till Nome igen. Då man kör mot fältarbete så kör man på en väg som så småningom slutar mitt ute i ingenstans. Det finns inget vägnät som fortsätter till resten av alla vägar i Alaska. Det enda sättet att ta sig till Nome är att flyga, eller komma med båt. På vintern skidar folk, åker hundspann, går, springer eller åker snöskoter för att ta sig till staden, ja utöver att flyga då. Det känns alltid så konstigt att tänka sig en plats som man bara kan åka till med flyg, en plats som befinner sig ute i vildmarken. Det är ännu viktigare att tänka på säkerheten då man befinner så långt ut med noll mobiltäckning. Om du gör dig illa här, bryter ett ben, eller skär dig själv så är du trubbel. Nästan alla jag känner bär på en fickkniv av något slag, det är ju bra att ha för alla möjliga olika anledningar. Men det är samtidigt viktigt att tänka på vad för underlag du använder kniven på. För det är ju så att vi som människor är vana vid att lägga saker i knäet för att fixa det, och slinter man med en kniv där och skär sig själv i låret kan man förblöda innan man hinner tillbaka till civilisationen. Det är ju även en av anledningarna till varför det är så viktigt och bra att ha någon slags säkerhetsutbildning i backfickan. Jag har aldrig tagit en officiell säkerhets utbildning, men har tagit lite korta kurser här och där om olika lösningar och hjälpmedel man kan använda sig av om olyckan är framme ute i fält. Men de små kurserna är ju långt ifrån den stora kunskapen man får med sig av att ta NOLS kurser såsom Wilderness First Responder. Har du tagit någon säkerhets kurs som är fokuserat på äventyr ute i vildmarken? Jag ska försöka att ta den kursen nästa gång jag får ett tillfälle.

Vårtecken och Fenologiska Missanpassningar - Alaska till New York

30 Mars, 2019. Central Park

30 Mars, 2019. Central Park

Vår

När Kommer Våren?

När jag bodde i Alaska så var dagen då våren kom väldigt mycket mer uppenbar än vad den är här, i New York. I Fairbanks ligger snön som ett vitt täcke mellan Oktober till April, ibland ända in i Maj. Det finns två huvudfaktorer som driver när blomningen av växter påbörjas och när knopparna brister, temperatur och ljus. I Fairbanks kommer ju ljuset väldigt tidigt vilket innebär att man främst väntar på att temperaturen ska höjas innan man får se den riktiga våren komma. När löven slås ut är så uppenbart i Fairbanks att man kan se det hända över en dag. Åker man iväg precis innan det händer, även fast man bara är borta i några dagar, kan man komma tillbaka till sommar. Våren håller aldrig i sig där uppe, precis som i norra Sverige antar jag. Videon nedan har jag delat tidigare, men den visar verkligen hur snabbt det kan gå.

26 Maj, 2013. Alaska:

26 April, 2014. Alaska:

3 Maj, 2014. Alaska:

25 April, 2015. Alaska:

2017 åkte vi tillbaka till Alaska och åkte skidor i Denali den 1 April. Det var en varm vår det året, något som verkar bli mer vanligt nu.

1 April, 2017. Alaska:

Alaska har den högsta temperatur ökningen i hela världen, och det är något som kommer att fortsätta i framtiden också. I en stat där ljuset oftast inte är något problem kan en tidigare vår skapa problem på de lägre ekologiska nivåerna. Forskare pratar ofta om fenologisk missanpassning. Fenologisk missanpassning är när livscykeln för två arter som tidigare varit i synk, nu blir osynkade. Det kan tex vara blomningen av vissa växter som alltid blommar precis när specifika insekter som är beroende av precis den blomman, precis har kläckts, men om blomman blommar tidigare eller senare så finns inte tillräckligt med mat för insekten. Ett annat exempel kan vara att vissa insekter börjar komma fram långt innan långväga flyttfåglar har kommit till en plats, vilket innebär att när de fåglarna lägger ägg och sedan ska mata deras ungar så finns inte en lika stor andel av insekterna kvar. Vi vet att ändringar på de lägre ekologiska nivåerna kan ha förödande effekter längre upp i kedjan. Förra veckan så slog Alaska rekord (igen) i temperatur mätningen, det var en av de tidigaste dagarna för en så pass varm temperatur.

Blomningen av Magnolian i Madison 2018:

Nu i helgen var vi ute och promenerade i Central Park. Där blommar Magnolian redan, i Madison gjorde den inte det förrän i mitten av april förra året. I Alaska så brukar snön forfarande ligga kvar vid den här tiden. Men precis som jag nämnde tidigare så är det en fråga om temperatur, och inte ljus som växterna i de högre latituderna oftast väntar på. Denna helg var även en av första gångerna som jag verkligen känner mig som en New York bo. Att jag inte bara är här över helgen, veckan, månaden eller för 6 månader, vi ska vara här ett tag nu. Jag vet aldrig vad jag ska svara när folk frågar vart jag är ifrån, ska jag säga Madison, Fairbanks, New York eller Stockholm? Vem är jag egentligen, och varför ska vi alltid identifiera oss genom frågan om vart vi är ifrån?. Jag antar att det på ett sätt är logiskt, vi är ju oftast skapta och utformade av platsen vi växte upp på, men efter ett tag så kommer man kanske att ha bott någon annanstans längre, än den platsen man växte upp. Det finns ett citat jag verkligen gillar, från en Salomon video som handlar om Anna Frost, det citatet beskriver ens hem på ett väldigt fint sätt som jag verkligen kan hålla med om. Jag vet inte vem som skrivit det citatet, eller om det är en blandning av olika citat som man lumpat ihop.

Maybe your country is only a place you make up in your mind, something you dream about and think about. Maybe it’s not a place on the map at all, but just a story full of people you meet and places you visited. Maybe Home is just a collection of memories and our roots, based on nostalgia

Central Park 30 Mars 2019:

Vad har ni för vårtecken där ni bor, har ni vår redan?