Posts filed under Äventyrs Tisdag

Death Canyon - Nationalparken Grand Teton

 

Äventyrs Tisdag

Vandring i the Tetons

    Vi vandrade vid ett område som hette Death Canyon när vi var i the Tetons National Park nu i somras. Precis som med så många andra platser här i USA så blir parkeringsplatserna fulla redan tidigt på morgonen. Vi valde en mindre känd/populär vandringsplats dock så inte sådär jättemycket folk ändå. Jag tror att många som kommer till dessa nationalparker helst vill se något stort däggdjur, en björn eller en varg. Jag har redan sett en hel del björnar, inte så många vargar men desto mer prärievargar. Mig kvittar det om jag får se ett djur eller inte, visst hade det varit kul att få se ytterligare ett djur, på bra avstånd, men det är inte främst därför jag är ute i naturen. Jag älskar att få vara ute i naturen, att få se alla dessa små blommor, texturen på stenarna och alla dessa berg förstås. 

 

Death Canyon

 

    Death Canyon leden är ungefär 17 km lång. Vi var inte särskilt intresserade av att vandra snabbt eller långt denna gången, W's mamma och även vår kompis K's föräldrar var med oss. Vi vandrade till Phelps Lake och tog lunch i skuggan, precis vid sjön. Denna dag var precis som många andra av våra dagar väldigt varm, men väldigt vacker. I slutändan så kom vi inte sådär jättelångt på den här dagsvandringen, men den var väldigt vacker. Vad mer kan man liksom önska sig?

 
 

Magiska Landskap och Julgranar

    Klippiga bergen är så fantastiskt vackra. Dessa träd som växer här är väldigt annorlunda jämfört med den där typiska svartgranen som finns i Alaska. De tillhör samma familj, men är i ett annat släkte. Douglasgranen står hög och ståtlig, som en alldeles perfekt julgran. Beroende på vilken elevation du är på så kommer du få se helt olika typer av träd. På de lägre elevationerna kan du se Douglasgranen, letar du dig längre upp får du se Engelmannsgranen och strandtallen, och lite längre upp tallarten whitebark pine.

 

Fältarbete i Nationalparken Yellowstone del 2

 

Äventyrs Tisdag

Mina livsval och mitt intresse

    Det är ofta som jag stannar upp och tänker på mina livsval, vart började jag, vilka vägar valde jag för att hamna här? Det finns ju ingen tvivel om att jag inte har hamnat rätt. Jag älskar det jag gör, iallafall nu, och jag hoppas att jag kan fortsätta göra alla delar av det jag gillar i framtiden också. Ibland innebär ju mitt jobb även tråkiga saker, men ofta så känner jag faktiskt att även de tråkiga bitarna kan vara ganska kul ändå. Det måste ju ändå vara ett tecken på att jag älskar det jag gör, iallafall just nu. Den här sommaren så fick jag åka på fältarbete på två olika ställen, till Puerto Rico med mitt jobb och även Yellowstone National Park med W och hans forskar grupp. W hämtade upp mig på flygplatsen i Jackson, Wyoming och sedan körde vi in till Grand Teton National Park där vårt boende var. Den kommande veckan spenderade vi främst i Yellowstone National Park, men även en del i Grand Teton. 

 
 

En historia om flera olika Bränder

    Både jag och W studerar skogsbränder, jag undersöker hur skogsbränder påverkar vatten kemin i vattendrag men även kopplingen mellan det markbundna systemet (på engelska "terrestrial") och vattensystemet. Detta är speciellt intressant i Alaska, där stora delar av delstaten har permafrost i marken, det vill säga frusen jord. Vår forskning är baserat på klimatet och dess påverkan på skogsbränder, och vi försöker förstå hur denna ändring i klimatet påverkar framtida ekosystem i Alaska (jag och W) och i Klippiga Bergen (W) (the Rocky Mountains, ingår i Kordiljärerna som är det bergskedje komplexet som utbreder sig från nordvästra USA (Alaska) genom Kanada, och sedan ned genom Usa). W studerar hur ändringar i brandregimen och klimatet påverkar fröplantor (från träd) efter skogsbränder i subalpina och taiga områden. Alaska med sin taiga, och the Rockies med sin barrskog och supalpina flora är två väldigt olika ekosystem, men med många likheter. En väldigt viktig likhet är att ändrade brandregimer antagligen kommer få djupgående konsekvenser för framtidens ekosystem i de två regionerna. 

 
 

Att bli riktigt Skitig!

    Vi båda delar samma passion för naturen. Jag brukar oftast trassla in mig i onödiga detaljer medan W försöker se hela bilden istället. Vi spenderare den största delen av fältarbetet på alla fyra, räknade fröplantor, stubbar, träd, förkolnad vegetation, kottar, "spök" stockar, och stockar. Temperaturerna var över 30 grader C och vi var i princip i en svart skog. Myggen var inte sådär jätte besvärliga, men de var ändå där. Dagarna var långa och när vi väl var färdiga så var vi trötta, hungriga och skitiga. Vi tältade utanför parken på ett campingområde och simmade i floden varje kväll. Man kan kanske säga att de var några av de bästa dagarna i mitt liv. 

 
 

    Vad hittade du på för äventyr i somras?

 

Holly Lake - Nationalparken Grand Teton

Holly Lake Wyoming.jpg

Äventyrs Tisdag

The Tetons - Juli 2017

    I somras flög jag till Jackson, en stad som ligger i staten Wyoming här i USA. Jag skulle hjälpa W och hans forskningsgrupp med lite fältarbete i Yellowstone. Vi bodde i ett hus i Grand Teton National Park, ungefär 1 timme söder om Yellowstone National Park. 

IMG_0785-July 17, 2017.jpg

Vandring

    Innan jag åkte till Jackson så hade W och jag pratat om att vandra någonstans. Jag var sugen på en långvandring med övernattning, men eftersom vi ganska snart skulle ut och tälta med hela forskningsgruppen, och inte hade så mycket framförhållning till denna dagen så blev det i slutändan en lång dagsvandring istället. Ett av mina mål med vandringar är att få se så mycket som möjligt, helst spektakulära utsikter, och kan man inkludera djupa skogar, bäckar och älvar och lite tundra på det så är jag helt nöjd, något vi verkligen fick se på denna vandring! Om du planerar att göra denna vandring så rekommenderar jag att spendera några dagar kring Jackson, Wyoming för att göra din kropp van vid den höga altituden. Jackson ligger på ca 1,900 möh, och Holly lake som vi vandrade till ligger på hela 2,840 möh. Jag tror jag fick en lätt dos av höjdsjuka, något som kan vara direkt livsfarligt.

Paintbrush Canyon, Sjöar, Berg, 800 meter och 21 km

Början av denna vandring var väldigt fin. Vi gick längsmed sjön String Lake där berget Mt Moran speglade sig på vattenytan. Skogen här består av en mix med contortatall, engelmannsgran och bergsgran, precis som den gör i stora delar av nationalparken Grand Teton. Du korsar den stora älv som är sjön Leigh Lake’s utlopp in i sjön String Lake som är den sjö vandringen började kring.

Både jag och W är ekologer/biologer så det är kanske inte så konstigt att vi förundras av alla växter och naturen vi får se här. Det här ställer har en sådan bred mix av olika växt- och djurarter som utgör hela ekosystemet. Geologin i sig är nästan som ett helt eget kapitel, med alla dessa bergsformationer som utgör basen av hela ekosystemet. Den här vandringen brukar bjuda på helt fantastiska vildblommor längsmed de högre höjderna, men vi var lite för tidiga för det, men såg istället en hel del blommor längsmed stigen i skogen.

Paintbrush Canyon - Berg, Vattendrag and Skog

Som jag nämnde tidigare så fick vi alltså se djupa skogar, älvar och berg precis i början av vandringen. För att komma till tundran fick vi anstränga oss något mer, ungefär 800 meter till eller så. Dessa djupa skogar med både gran och tall inblandat liknar de svenska skogarna litegranna, men på samma gång så är allt så annorlunda. Det här är även björnland och vi hade med oss björnsprayen och våra högljudda röster förstås. Att klappa med händerna och tala högt är något vi har som en vana när vi vandrar i områden som dessa, det sista man vill göra är att stöta på en björn. De varnar för älg i dessa områden kring vattendragen också längsmed hela Paintbrush Canyon. Medan vi saktar tar oss högre up så vandrar vi genom denna skog, skogen som när man minst anar det öppnas upp och ger en helt makalös vy över bergen in bakgrunden. Precis som när vi körde genom Kanada så kan man lätt bli lite mätt på dessa bergsvyer, och än var det inte över.

Snö

När vi kommit upp ett antal höjdmeter så började vi se mer och mer snö. Även fast det är Juli så finns snön kvar på dessa höga höjder, och därför kan man heller inte vandra många av dessa leder förrän i mitten till slutet av just Juli. Temperaturerna hade varit runt 30 grader nere i parken och runt Jackson, något svalare här uppe förstås. Vi började även att närma oss trädgränsen, här såg vi mindre skog och träden kunde ses mer sporadiskt över landskapet, även fast det då och då stod en klunga av träd här och där.

IMG_0917-July 17, 2017.jpg

Holly Lake

    Målet på denna vandringen var en sjö uppe i ett alpint ekosystem, Holly Lake. En vacker bergssjö på en altitud på nästan 2900 meter. W ville från början att vi skulle fortsätta även efter sjön, vandringsleden fortsätter nämligen upp på bergsryggen bakom sjön. I slutändan så blev det inte så, vilket jag var ganska nöjd med, den där höjdändringen i kombination med avståndet fick mig att bli väldigt trött, speciellt i kombination av att vandra över snötäckta områden de sista kilometrarna innan sjön. Varje gång jag ser dessa landskap måste jag nypa mig i armen och kolla att det verkligen är på riktigt. Helt otroliga landskap det går att se här. Vi hängde vid sjön en timme eller så, såg ett djur på andra sidan sjön som vi inte riktigt kunde identifiera. Satt och njöt av utsikten som visade dessa hängande vattenfall nedför klipporna runtom oss. Vi hade väldigt tur med vädret också, men som vanligt i bergen så kan vädret ändras snabbt.

Vandringen tillbaka

    Jag gillar ju egentligen inte vandringar som är samma väg in och sedan samma väg ut, men om man lägger till lite fina berg och utsikter på det så är det faktiskt helt okej ändå. Oftast då man vandrar uppför så vänder man sig ju ofta om för att beundra utsikten bakom sig, och tar man samma väg tillbaka får man ju se denna spektakulära utsikten hela tiden. Som med så många andra vandringar denna sommar så  var hela detta området helt fantastiskt. Inte en enda dålig vy åt vilket håll man än kollade.

Precis som när vi kom upp så fick vi se utsikt, vattenfall och berg. Kan en vandring bli bättre kan man ju undra?

Har du gjort någon vandring denna sommar som var helt otrolig?

Tälta i Chequamegon National Forest

Tälta i USA

Memorial Day Weekend

Tälta

 

Äventyrs Tisdag

Memorial Day

    Memorial Day är en stor dag här i USA, då man hedrar och tänker på de som har förlorat sina liv i den amerikanska armen. I Alaska så brukade vi alltid åka på något litet äventyr just denna helgen, eftersom det alltid lyckades bli en långhelg på ett eller annat sätt. Nu kände jag att W och jag hade varit lite dåliga på det på sistone så vi åkte iväg på en liten roadtrip norrut. 

 
 

North Woods

    Vi körde ca 5 timmar norrut, ungefär 450km tills vi kom fram till Chequamegon-Nicolet National Forest, världens mest komplicerade namn att uttala, tills någon säger hur det uttalas för då blir det genast lite lättare :) Den här långhelgen innebar ju förstås att vi inte var ensamma på vägen, utan det var ganska mycket trafik precis utanför Madison, men ju längre norrut vi körde desto mindre trafik blev det. Det verkar ju som det är något universellt över det, det där med att trafiken blir glesare norrut.. 

 
 

Tälta

    Mycket folk på vägarna kan ju även betyda att diverse tältplatser redan är tagna då man kommer fram. Jag försökte att boka en tältplats innan vi åkte, ungefär 2 dagar innan, men det gick inte, tydligen så måste man veta redan flera dagar innan att man ska tälta för att kunna boka en plats på nätet. Annars så finns det ju även "först till kvarn" platser, men de är ju som sagt först till kvarn. Här i USA finns det något som heter dispersed camping, de gäller tex i dessa National Forests och innebär att man får tälta på andra platser som tillhör National Forest så länge man inte är i närheten av en camping plats, eller någons privata boende. I Montana och Alaska är det här ganska enkelt att hitta, men i Wisconsin upptäckte vi att det faktiskt inte riktigt finns sådär värst mycket småvägar där man skulle kunna testa dispersed camping. Vår absoluta nödlösning fick ju vara att sova i bilen om vi inte hittade något. 

 
 

Chequamegon-Nicolet National Forest

    När vi kom fram till en av de campingplatserna jag kollat på under bilresan så valde vi att köra höger och följa "loop 1", och där fick vi jackpot. En tältplats stod där helt tom precis vid en sjö och bara väntade på oss. Sån himla tur sådär fem på eftermiddagen en lördag under en långhelg. W åkte och cyklade lite och jag satte upp tältet. 

 
 

Fästingar!!!

   Det var så varmt denna helgen, blandat med lite regn då och då, så det blev väldigt fuktigt och klibbigt. Medan jag satte upp tältet såg jag en liten insekt på marken som jag inte hade sett på flera år, såpass att jag inte riktigt visste om det verkligen var en fästing eller inte. Jag dödade den och sparade den så W också kunde identifiera den. Jo, W instämde, detta var minsann en fästing. Och så började vi leta fästingar på W som precis cyklat i tätt buskage. Jepp, här fanns det garanterat mycket fästingar. Jag tror vi tog bort ungefär 50 fästingar totalt under hela helgen. Vi fick en väldigt trevlig helg ändå, med massa god mat och mountain biking. 

 
 

    När var du och tältade sist?