Posts filed under Ute I Vildmarken

Holly Lake - Nationalparken Grand Teton

Holly Lake Wyoming.jpg

Äventyrs Tisdag

The Tetons - Juli 2017

    I somras flög jag till Jackson, en stad som ligger i staten Wyoming här i USA. Jag skulle hjälpa W och hans forskningsgrupp med lite fältarbete i Yellowstone. Vi bodde i ett hus i Grand Teton National Park, ungefär 1 timme söder om Yellowstone National Park. 

IMG_0785-July 17, 2017.jpg

Vandring

    Innan jag åkte till Jackson så hade W och jag pratat om att vandra någonstans. Jag var sugen på en långvandring med övernattning, men eftersom vi ganska snart skulle ut och tälta med hela forskningsgruppen, och inte hade så mycket framförhållning till denna dagen så blev det i slutändan en lång dagsvandring istället. Ett av mina mål med vandringar är att få se så mycket som möjligt, helst spektakulära utsikter, och kan man inkludera djupa skogar, bäckar och älvar och lite tundra på det så är jag helt nöjd, något vi verkligen fick se på denna vandring! Om du planerar att göra denna vandring så rekommenderar jag att spendera några dagar kring Jackson, Wyoming för att göra din kropp van vid den höga altituden. Jackson ligger på ca 1,900 möh, och Holly lake som vi vandrade till ligger på hela 2,840 möh. Jag tror jag fick en lätt dos av höjdsjuka, något som kan vara direkt livsfarligt.

Paintbrush Canyon, Sjöar, Berg, 800 meter och 21 km

Början av denna vandring var väldigt fin. Vi gick längsmed sjön String Lake där berget Mt Moran speglade sig på vattenytan. Skogen här består av en mix med contortatall, engelmannsgran och bergsgran, precis som den gör i stora delar av nationalparken Grand Teton. Du korsar den stora älv som är sjön Leigh Lake’s utlopp in i sjön String Lake som är den sjö vandringen började kring.

Både jag och W är ekologer/biologer så det är kanske inte så konstigt att vi förundras av alla växter och naturen vi får se här. Det här ställer har en sådan bred mix av olika växt- och djurarter som utgör hela ekosystemet. Geologin i sig är nästan som ett helt eget kapitel, med alla dessa bergsformationer som utgör basen av hela ekosystemet. Den här vandringen brukar bjuda på helt fantastiska vildblommor längsmed de högre höjderna, men vi var lite för tidiga för det, men såg istället en hel del blommor längsmed stigen i skogen.

Paintbrush Canyon - Berg, Vattendrag and Skog

Som jag nämnde tidigare så fick vi alltså se djupa skogar, älvar och berg precis i början av vandringen. För att komma till tundran fick vi anstränga oss något mer, ungefär 800 meter till eller så. Dessa djupa skogar med både gran och tall inblandat liknar de svenska skogarna litegranna, men på samma gång så är allt så annorlunda. Det här är även björnland och vi hade med oss björnsprayen och våra högljudda röster förstås. Att klappa med händerna och tala högt är något vi har som en vana när vi vandrar i områden som dessa, det sista man vill göra är att stöta på en björn. De varnar för älg i dessa områden kring vattendragen också längsmed hela Paintbrush Canyon. Medan vi saktar tar oss högre up så vandrar vi genom denna skog, skogen som när man minst anar det öppnas upp och ger en helt makalös vy över bergen in bakgrunden. Precis som när vi körde genom Kanada så kan man lätt bli lite mätt på dessa bergsvyer, och än var det inte över.

Snö

När vi kommit upp ett antal höjdmeter så började vi se mer och mer snö. Även fast det är Juli så finns snön kvar på dessa höga höjder, och därför kan man heller inte vandra många av dessa leder förrän i mitten till slutet av just Juli. Temperaturerna hade varit runt 30 grader nere i parken och runt Jackson, något svalare här uppe förstås. Vi började även att närma oss trädgränsen, här såg vi mindre skog och träden kunde ses mer sporadiskt över landskapet, även fast det då och då stod en klunga av träd här och där.

IMG_0917-July 17, 2017.jpg

Holly Lake

    Målet på denna vandringen var en sjö uppe i ett alpint ekosystem, Holly Lake. En vacker bergssjö på en altitud på nästan 2900 meter. W ville från början att vi skulle fortsätta även efter sjön, vandringsleden fortsätter nämligen upp på bergsryggen bakom sjön. I slutändan så blev det inte så, vilket jag var ganska nöjd med, den där höjdändringen i kombination med avståndet fick mig att bli väldigt trött, speciellt i kombination av att vandra över snötäckta områden de sista kilometrarna innan sjön. Varje gång jag ser dessa landskap måste jag nypa mig i armen och kolla att det verkligen är på riktigt. Helt otroliga landskap det går att se här. Vi hängde vid sjön en timme eller så, såg ett djur på andra sidan sjön som vi inte riktigt kunde identifiera. Satt och njöt av utsikten som visade dessa hängande vattenfall nedför klipporna runtom oss. Vi hade väldigt tur med vädret också, men som vanligt i bergen så kan vädret ändras snabbt.

Vandringen tillbaka

    Jag gillar ju egentligen inte vandringar som är samma väg in och sedan samma väg ut, men om man lägger till lite fina berg och utsikter på det så är det faktiskt helt okej ändå. Oftast då man vandrar uppför så vänder man sig ju ofta om för att beundra utsikten bakom sig, och tar man samma väg tillbaka får man ju se denna spektakulära utsikten hela tiden. Som med så många andra vandringar denna sommar så  var hela detta området helt fantastiskt. Inte en enda dålig vy åt vilket håll man än kollade.

Precis som när vi kom upp så fick vi se utsikt, vattenfall och berg. Kan en vandring bli bättre kan man ju undra?

Har du gjort någon vandring denna sommar som var helt otrolig?

Vandring Ute i Vildmarken i USA

 

Onsdagstankar

“National parks and reserves are an integral aspect of intelligent use of natural resources. It is the course of wisdom to set aside an ample portion of our natural resources as national parks and reserves, thus ensuring that future generations may know the majesty of the earth as we know it today.” - John F. Kennedy

Usa's Allmäna platser

    De två senaste månaderna så har jag rest runt en hel del här i USA. Det är helt otroligt vilka platser som finns här. Jag känner mig alltid så lyckligt lottad att vi har fått dessa platser undansatta bara för oss, för dig, för att njuta av dess skönhet. Tyvärr så finns det andra människor på denna planet som absolut inte tycker att dessa platser är något att hänga i julgranen. Dessa giriga människor som enbart tänker på pengar.

 
Yvon Chouinard, Patagonia's founder, is standing up for our public lands. Stand with him. Text DEFEND to 52886 by August 24.
 

Politik och Naturvetenskap

    Videon nedan får mig alltid lika tårögd, alltid så känslosamt att se den. Det gör ont i hjärtat att lyssna på dessa politiker tala om Alaska så som de gör. Man kan inget annat än att tycka synd om dessa människor som nog aldrig kommer att uppskatta eller förstå hur det är att ha dessa platser öppna för allmänheten, såsom du och jag gör!

 
For hundreds of generations, the Gwich'in people of Alaska and northern Canada have depended on the caribou that migrate through the Arctic Refuge. With their traditional culture now threatened by oil extraction and climate change, two Gwich'in women are continuing a decades-long fight to protect their land and future.

Vildmark

    Den här sommaren har fått mig att längta mer och mer efter mer äventyr, efter mer vilda platser. Mer öppna landskap, mer djupa skogar och dalar och alla dessa berg. Helt otroligt att man kan längta ännu mer efter det än vad jag redan gjort. Det är precis som en sjukdom, längtan bara växer och växer för varje år, och sprids i kroppen. Hur känner du för naturen och alla dessa platser?

Jinxat Fältarbetet?

 

Onsdagstankar

Björnar

    Som du säkert redan vet är jag ju helt besatt av björn och älg säkerhet ute i fält. Med alla diverse vilda djur i det avrinningsområdet jag har arbetat i så har jag tagit en hel del såkallade björn säkerhets klasser. För ett par veckor sedan så rapporterades det om två björnattacker i Alaska, vilket i sig inte är så ovanligt, men detta var två attacker med dödlig utkomst på två olika ställen utfört av svartbjörn. Det chockade mig helt klart och förstås blev jag väldigt ledsen för de som dödats, men även för att den ena som dog jobbade tillsammans med flera bekanta, så på det sättet så kändes det som att det hände lite för nära inpå mig. Det fick mig att fundera på vad en ska göra om olyckan väl är framme, alltså om björned redan är framme ovanpå dig och du inte haft tillräckligt tid för att använda björnsprayen.  De säger ju att man ska slåss för livet, jo men hur slåss man för livet mot en björn om man inte har något verktyg? Det finns även berättelser om björnar som attackerat folk i tält, detta är förstås extremt ovanligt, men i början då jag tältade i Alaska så brukade jag ha med mig en kniv under kudden, ifall att jag behövde skära mig ur tältet. Jag brukade ha en kniv med mig ut i fält också, först i byxan men sedan glömde jag oftast den eller så var den oftast i ryggsäcken.

 
 

Fältarbete

    W har ju varit mycket ute i fält också, hur många gånger som helst, och då även själv. Han har sett en björn under sitt fältarbete tidigare, men det varpå ganska långt avstånd och de var ganska många i gruppen också. Jag såg en gång bakdelen på en svartbjörn då jag kom körandes på en fyrhjuling ute i fält, men den blev ju lika uppskärrad som jag förstås så det var det sista jag såg av den. En annan gång så var jag och en vän ute i fält och något lurade bakom ett stort träd, då vi sakta kom närmare efter en lång tag ute i fält. Vi hörde ett högt pustande/flåsande och sedan hörde vi hur något stort tog ett stort språng åt sidan för att sedan springa uppför kullen. Jag vet fortfarande inte vad det var, en älg eller en björn? I vilket fall som helst så var det en bra påminnelse om att alltid vara högljudd, och sedan ännu mer högljudd än så då man är ute i fält. Det blir ju lätt så dock att man är tyst efter en lång dags arbetande, eller så är man inte högljudd nog då man står över en bäck och tar vattenprover. Dessutom lockar ju det även väldigt nyfikna björnar till sig, många är just bara det, nyfikna helt enkelt. Så eftersom W's fältsäsong började komma närmare så tog jag upp det här med björnsäkerhet igen, vilket W säkert tyckte var töntig. Men jag är ju så, att jag tänker mycket på säkerhet. Jag har haft andra personer som skrattat åt mig eller gjort narr av mig då jag pratat om björnsäkerhet, men jag vill ju främst att vi alla sak komma ut med livet i behåll då vi är ute i fält. Och nu så tyckte jag att efter dessa två händelserna i Alaska så borde W helt enkelt köpa en kniv, en kniv att försvara sig med utifall att. 

 
 

Jinxa fältsäsongen?

    W köpte en kniv i slutändan, en stor jaktkniv. Alltså inte en gigantisk kniv men stor nog att göra en större inverkan om man blev attackerad. I alla fall så var det ju om något en kniv att ha under kudden i tältet. Efter att par timmar på den första dagen ute i fält så fick jag ett textmeddelande av W att han hade kommit tillräckligt nära en nyfiken svartbjörn att han var nära på att använda björnsprayen. Vilket är helt ofattbart eftersom det aldrig någonsin har hänt förut för någon av oss, att vi kommit så pass nära (ja alltså bortsett från den där björnen då vi cyklade i Denali). Han var ju inte själv denna gången men ändå, en helt orädd och väldigt nyfiken svartbjörn som de hade svårt att skrämma. Till slut så backade björnen och gick vidare så de kände sig tillräckligt säkra att vända och åka till ett annat område för att fortsätta med fältarbetet. Jinxade jag hela fältsäsongen med detta björnpratandet?? Ett par dagar senare skulle det till ett annat område och behövde gå över en större ström. De skulle precis gå över när W tyckte att det skulle hitta ett bättre ställa att gå över på. Så de fortsatte gå lite utmed strömmen. Och där, på andra sidan av strömmen såg de två grizzly björnar på ungefär 50 meters avstånd, som de antagligen skulle överraskat ganska rejält om de hade korsat strömmen på det stället de först hade tänkt. Japp, jag jinxade verkligen hela fältsäsongen va?

 

Last time I camped in Yellowstone National Park

 

    Nu håller vi tummarna för att detta var de enda björnarna för hela föltsösongen, eftersom jag kommer sitta på ett flyg till Jackson Wyoming på fredag och spendera 10 dagar ute i fält, varav flera dagar i tält!

 

De där Sommarnätterna i Alaska

Solnedgång i Denali National Park, Alaska

 

21.76 Grader Norrut

Midnattssolens Land

    Då jag bodde i Fairbanks, eller Squarebanks som jag ibland kallade det, så var förstås vintrarna långa, kalla och mörka. Men det där glömde man snabbt bort tidigt på våren då snösmältningen var igång och när sedan sommaren kom hade man absolut inget minne av vinterns isande grepp. Jag brukade alltid jaga solnedgångar, och soluppgångar, men det blev lite svårare på sommaren då det var ljust så länge. Himmelen har alltid varit som ett stort under för mig, helt ofattbart vilka färger som kan uppstå där, och alla dessa olika former med molnen som vi kan se, och förstås Auroran. Sedan så blir det ju helt spektakulärt om man slänger in lite berg i mixen också. När jag står där i bergen och blickar ut över dessa landskap så slår det mig alltid lika hårt hur otroligt lyckosam jag är, jag kan inte förstå att lilla jag har fått äran att se allt detta. Helt ofattbart att vissa människor inte uppskattar något så magnifikt. 

 
 

    Vart vill du helst se en solnedgång?