Posts tagged #New York

Ur Askan och in i Elden och efterföljden av Det Vita Lejonet

BLM.jpg

Vi flyttar oss tillbaka till år 1619, det året som den första båten av svarta slavar från Kingdom of Ndongo (nutidens Angola) seglade till staten Virginia. I USA hade slaveriet dock tagit fart innan denna båt dockades vid bryggan, men då var fokuset på ursprungsbefolkningen (och det är en helt annan historia).

Det är inte bara USA som har tagit del av slaveriet, utan även Sverige ägde kolonier i (hela fem totalt genom åren, varav 1 i Afrika, Cabo Corso (Ghana)) då det begav sig. Det finns en direkt länk mellan slavhandeln och järnmalmen från Bergslagen, och i Cabo Corso byggdes slavfortet Carlosburg (Cape Coast Castle) där all slavhandel tog plats och möjliggjorde den transatlantiska slavhandeln. Egentligen kanske man ska säga att varje vit människa i grunden och botten har varit delaktig till slaveriet på ett eller annat sätt. Det är just detta som är roten på problemen vi ser idag, och med problemen menar jag rasismen hos många människor runt om i världen. Rasismen mot svarta i USA har fått fortgå parallellt med att samhället har avskaffat slaveriet, friat alla slavar och fortsatt framåt. Det tog nästan 250 år i USA innan slaveriet avskaffades, och inte ens den första ronden friade alla svarta slavar helt. Emancipation Proclamation skrevs in den 1 Januari 1863 av Abraham Lincoln, men det tog ytterligare 2.5 år innan detta blev en faktisk verklighet för alla, den 19 Juni 1865 eller Juneteenth. Det var inte förrän nu, den senaste veckan som jag satte mig ned för att googla om just Juneteenth efter alla protester här i USA. Och än idag, mer än 400 år senare så förtrycks svarta människor här i USA, och i många andra delar av världen förstås. Det är så djupt rotat i samhället. Det är vår uppgift att ändra på det nu. Även fast Emancipation Proclamation tog plats 1863 (eller 1865 i vissa delar) så tog det ytterligare nästan 100 år innan Rosa Parks fick nog och vägrade resa på sig för en vit man på bussen, början på medborgarrättsrörelsen (Civil Rights Movement).

Det är så mycket jag inte vet och inte förstår när det kommer till rasismen och hur hela vår värld på ett eller annat sätt byggts upp på falska visioner om att hela världen är vit. Så det är nu som vi måste rannsaka oss själva och fråga varför är tex mitt flöde på instagram är så vitt? Jag gillar natur och äventyr och det finns mängder av inspiration av svarta röster där ute, som jag inte följt eller visste om. Varför? Förra veckan tystatde jag alla vita jag följer, för att lära, lyssna och bli inspirerad av fler svarta instagrammare, i princip så har jag ändrat min algoritm av vad jag ser på instagram. Det är min förhoppning att jag i framtiden inte bara kommer se vitt, utan en mängd mer inspiration från alla håll och kanter i världen och således öka diversiteten i mitt flöde.

Att ändra sitt flöde på instagram kommer förstås inte att ändra någonting i verkligheten, utan utöver det så måste vi aktivt engagera oss i att fortsätta lära oss, påverka, protestera (då vi kan), och prata om rasism med våra vänner och anhöriga, OCH peka ut rasism (speciellt smygrasism) som pågår överallt i samhället. Det är en stor hemläxa vi har framför oss nu, läsa böcker om rasism, vit privilegium och hur vi kan ändra våra redan formade vyer, ge bättre stöd för svarta och påverka vardagsrasismen som är en verklighet, ÄVEN I LILLA SVEDALA. Något som är viktigt att förstå dock är att vi ALDRIG kommer kunna sätta oss in hur det känns att vara svart i dagens samhälle, vi kan bara försöka förstå. Det här kommer tyvärr ta tid, allt ändras inte på en dag och jag kan förbereda mig på att jag kommer trampa fel och göra fel säkert mer än en gång.

Här nedan är några länkar som har hjälpt mig de senaste dagarna:

https://www.obama.org/anguish-and-action/
https://blacklivesmatters.carrd.co/
https://www.goodgoodgood.co/anti-racism-resources
Mireille Cassandra Harper: If You Want To Be Anti-Racist, This Non-Optical Allyship Guide Is Required Reading
Rachel Elizabeth Cargle: Why You Need To Stop Saying "All Lives Matter"
Victoria Alexander: Anti-Racist Resource Guide
Robin DiAngelo: Anti-Racist Checklist Guide
Elijah Anderson: “The White Space”
Conscious Kid conversation with Robin DiAngelo: White Fragility
Anthony James William: The Souls of White Folk

Ja, listan kan göras oändligt lång och det finns många fler röster där ute att lyssna på.

Nedan är några nya (för mig) äventyrare jag vill lyfta fram från Instagram som jag börjat följa:

Jag rekommenderar dig att ta en minut eller två och tänka över hur ditt instagram flöde ser ut. Vilken passion har du och vilka följer du på Instagram. Hur ser diversiteten ut där?

Posted on June 9, 2020 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Livet i USA, Livet i New York, Utlandssvensk, Vetenskap and tagged BLM Black Voices Instagram Rasism Protester New York New York City Livet i New York Livet i USA 2020 Livet i NYC.

I Backspegeln 2019, del 3

Fredags Tillbakablick

Minnen

Vår andra sommar i New York, men precis som året innan reste vi en stor del av Juli. Det här var första sommaren på 10 som jag var i sverige. Jag hör alltid andra svenskar som skryter om sverige och hur vackert det är på sommaren, och har aldrig riktigt förstått varför….förrän nu. Vi lyckades gå på en Brodwayshow, fler picknickar i Central Park, promenader i East Village och flera återbesök i Chinatown. I slutet av sommaren tyckte vi att det var dags med en vandring och lite berg.

Juli

    Fjärde juli förde med sig ungefär lika mycket skräp som en vanlig Valborg i Sverige. Jag hade ju fått jobb nu så spenderade dagarna i labbet, och utsikten kan man inte klaga på. På min födelsedag bakade jag kanelbullar även fast det var runt 30 grader. Vi odlade massa örter men tyvärr så dog dom när vi åkte till Sverige på semestern. Jag tror jag glömt hur vackert Sverige är på sommaren, men så hade vi ju väldigt tur med vädret. Vi hyrde bil och åkte norrut mot sommarstället. Det var ju första sommaren på 10 år som jag spenderade i Sverige, och även 10 år sedan jag åkte till sommarstället. Med oss hade vi ju även W’s mamma och moster. Solnedgångarna är magiskt vackra på landet, precis som de var i Alaska. Midnattsolen lös, blåbärsrisen var fulla av blått gott, myrarna hade ett och annat hjortron att bjuda på, myggorna var frånvarande och vi åt fisk varje dag. Sedan åkte vi västerut mot Norges gräns och Vildmarksvägen. Efter det blev det söderut mot Åre. På vägen till Stockholm åkte vi förbi Östersund och kollade till familjegraven innan vi kom tillbaka till Stockholm. Där besökte vi både Skansen och slottet och hann till och med att ta en öl på omnipollo. Sista dagen besökte vi även kyrkan och mammas minnesplats.

Augusti

    I Augusti kom vi tillbaka till ett fortfarande varmt New York. W’s mamma och moster stannade till där en vecka så vi hann med både musikaler på Broadway, museer och picknick i Central Park. Jag lyssnar fortfarande på soundtracket till musikalen Hadestown som vi såg. Livet gick vidare, fina promenader på jobbet, och sedan i stan förstås. Jag åkte ut till Cold Spring och vandrade lite och sedan blev det lite besök i East Village och Central Park igen. Vi åkte även till Chinatown och East Broadway mall för att köpa skaldjur i vanlig ordning. I slutet av månaded tog vi oss även till Red Hook och IKEA. Jag fick göra ett besök uppe hos den gamla damen som står utanför Manhattans södra punkt. Jag blev faktiskt positiv överraskad av besöket, vi hade väl tur som åkte dit en ganska mulen dag så det var faktiskt inte så mycket andra folk där. I slutet av månaden åkte W och jag till Cold Spring igen och vandrade.

September

   September kom men den rejäla hösten med höstlöv uteblev till slutet av månaden. Hösten kommer ju förstås senare så här långt ner och stannar kvar bra mycket längre. Vi tog bilen till White Mountains i New Hampsire, en väldig kontrast till White Mountains i Alaska. Där i området besökte vi en forskningsation som heter Hubbard Brook. Sedan bestämde vi oss för att bestiga inte bara en men tre bergstoppar över 1 200 meter. Precis som Algonquin Peak så var det mycket stenbumlingar att klättra över för att ta sig fram och otaliga vattenfall att gå igenom. När vi kom tillbaka till stan hade höstfärgerna sakta gjort ett insprång.

Posted on January 24, 2020 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Fredags Tillbakablick, Livet i New York, Livet i USA, Utlandssvensk and tagged NYC New York City New York Life New York White Mountains 2020 Tillbakablick2019 East Village Chinatown Central Park Promenera.

I Backspegeln 2019, del 2

Fredags Tillbakablick

Minnen

Andra kvartalet av 2019 och jag insåg precis att mitt liv här i New York är väldigt olikt livet jag hade i Alaska. Där handlade allt om snö, skidåkning, camping, fältarbete och den djupa djupa skogen. 40 minusgrader på vintern, brandrök från skogsbränder blandat med myggor från helvetet på sommaren. Det är väl ungefär så långtifrån man kan komma från Newy York och Manhattan. Om du är intresserad av att see dessa kontraster i livet, och även flytten från Alaska till Wisconsin kan du läsa tillbakablicken från 2016.

April

April kom på samma gång som körsbärsträden blommade i Central Park, och dagen innan vi åkte till Denver tog jag en tur i Central Park. Våren i New York är ju så annorlunda jämfört med den i Madison och Fairbanks. Vi åkte till Denver för att hälsa på våra vänner, och deras lilla katt förstås. Denver har så mycket gatukonst, kanske jag gör ett inlägg längre fram med massa bilder därifrån. Vi besökte förstås massa bryggerier och barer och fick till och med in en liten vandringstur. Väl tillbaka i New York hade jag en dag för mig själv innan en vän från Stockholm kom och hälsade på. Vi gjorde lite turistiga saker, såsom Chinatown, the High Lineoch Columbia University. I slutet av April var våren definitivt här och jag fick till några promenader i Central Park. W och jag åkte även till East Broadway mall i Chinatown och köpte lite skaldjur. I slutet av April fick jag äntligen beskedet att jag fått ett jobb.

Maj

    Maj i storstaden innebär i princip sommar. Jag utforskade området runtom mitt nya jobb, som ligger ca 40 minuter norr om Manhattan. Vi gick på en baseball match i Bronx och fick en jättefin kväll, sist vi gick på baseball match (i Minneapolis) så blev det ju inget av den. I maj åkte vi även upp till the Catskills, och även om den resan blev kort så var det fortfarande underbart. Jag fortsatte att göra mitt favorit bröd, no-knead bread, som är så enkelt och blir så gott. Garvey, vår nya katt, bara växer och växer, och det känns som att han fortfarande växer än idag, han växer kanske om Tycho snart. Varje dag går jag genom ett par parker, och såg en dag en tvättbjörn i Morningside Park. Senare i månaden bjöd vi in några vänner till taco kväll, och det är alltid en bra ursäkt att städa lägenheten. W’s bror och hans flickvän kom och besökte oss och vi fick till både fina middagar, en Broadway show och ett par barer i East Village. I slutet av månaden tog vi en promenad i Riverside Park för att spana getterna de hade där.

Juni

   I juni hade temperaturen ökat ytterligare och vi tog en lång promenad ned genom Riverside Park och senare över mot East Village. En kväll efter jobbet köpte vi lite mat på en italiensk deli och satte oss i Central Park. Känns så overkligt att vi bara kan göra det, sådär en kväll efter jobbet. Vi gick också till en av våra favorit barer som har uteplats på sommaren, Mess Hall, den ligger perfekt mellan jobbet och vår lägenhet. Under Juni hade vi även friheten att göra lite mer ute, eftersom vi nu hade 2 inkomster. Vi hade spenderade fler dagar i parken under helgerna och i slutet av månaden åkte jag ned mot Battery Park för en sista öl men en vän innan hon flyttade till San Fransisco. Mitt jobb är ju ca 40 minuter norr om Manhattan och en dag såg jag ett rådjur från labbet. Senare den eftermiddagen tog jag och W en öl medan vi väntade på nästa buss.

Posted on January 10, 2020 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Fredags Tillbakablick, Livet i New York, Livet i USA and tagged New York New York City Catskills East Village Riverside Park Denver Colorado Columbia University High Line Central Park Gotham City Stadsliv Storstad vår Sommar Minnen Tillbakablick2019 2020 Livet i USA Livet i NYC.

Tälta i USA - Som Allemansrätten i Sverige, Nästan

Äventyrs Tisdag

Norrut, mot Kattån

Det var länge sedan nu, men vi gör faktskt saker ändå. Nästan varje helg. Så precis i början av sommaren, när regnet smattrade mot rutan i all evighet och jag blivit blöt för hundraelfte gången då jag gått mina 30 minuter till bussen bestämde vi oss för att åka bort. Jag har blivit dåligare på att faktiskt använda min stora kamera, och funderar mer och mer på att kanske införskaffa en annan. Men å andra sidan har jag en gopro som inte den används flitigt heller, så kanske inte är en sådan bra ide. Nu skulle vi iallafall åka norrut och stora kameran fick slinka ned i väskan ändå. Vi åkte mot Kattån, ja tydligen så betyder namnet det, på Holländska. För hollandärna var några riktiga äventyrare, de var ju även de som anlade början av den staden vi nu bor i. Eller, ja, precis som överallt annars så var de ju inte först på plats. Iallafall så heter området vi nu skulle till the Catskills. Det tillhör bergskedjan Appalaichan Mountains.

Först var tanken att vi kanske skulle hyra något mysigt Airbnb men vi satte kaffet i halsen när vi spanade priser och bestämde oss för att tälta. Allt gratis är gott sägs det och vi valde att köra på dispersed camping igen, eftersom det området där vi ville vandra tillät det. Dispersed camping är helt enkelt ungefär som att anamma allemansrätten i Sverige, men man får inte vara i närheten av någon etablerad camping, x antal meter från den närmaste vägen och ån, och förstås inom ett område som tillåter dispersed camping. Att tälta på detta sättet är primitivare än primitivt, det finns förstås ingen toalett eller dusch så föredrar man sådant så är detta inte rätt val. Det är många såkallade public lands som tillåter dispersed camping, och vill man hålla tungan rätt i mun nästa gång man pratar om public lands kan man spana in denna sidan som pratar mer om skillnaden mellan de olika begreppen. Nu blev det ju tyvärr så att vi åkte hem redan dagen efter eftersom jag vaknade med en magvärk från helvetet. Vi gick ändå och promenerade lite lätt där på lördagen innan vi åkte hem.

Medan regnet slog mindre och mindre mot rutan så insåg vi att regnet hade rört sig mot oss, och att vi nu kom in i ett väldigt blött, men regnfritt, Catskills. Östkusten har växt i våra hjärtan, varje gång vi tar oss utanför New Yorks stadsgräns iallafall, och det händer tyvärr inte alltför ofta. Det finns många små städer/byar i princip överallt förstås, men många av dom är ganska söta och pittoreska. Jag hade ju försökt spana på lite camping i området och till slut hittat någon som rekommenderade dispersed camping precis i närheten av det området vi skulle vandra vid dagen efter. Nu kom vi så fram till vår campingplats, ett stort fält som såg väldigt vacker ut i kvällsljuset. Men marken var genomblöt. Här kan vi inte tälta sa vi i kör. Den där känslan man känner då man är trött och bara vill komma till ro hade nu nått mig och jag tänkte att jaha, då får vi väl sova i bilen då. Många ställen som tillåter dispersed camping har dock ofta en etablerad plats för just det. Istället för fältet så vände vi oss nu mot skogen och gick med raska steg ditåt, och där fann vi stigen som tog oss till en väldigt fin och torr camping plats.

Det bästa som finns är att komma fram till tältplatsen, sätta sig ned ta något att dricka och bara slappna av. Att bo mitt i staden har sina fördelar, men att komma ut till tystnaden är så skönt. Manhattan och NYC har växt i våra ögon förstås, men det är inte riktigt som Madison, eller ens i närheten av Fairbanks. Vi kommer ju inte vara här i all evighet så man får ta tillvara på det som erbjuds den stunden man är här. När vi åker och campar är det oftast jag som sätter upp tältet medan W fixar maten. Sedan brukar vi turas om att diska. På morgonen brukar jag gå upp tidigare och dp gör jag kaffe och sedan gör W frukost medan jag tar ned tältet. Allt blir så mycket lättare och smidigare när man redan har specifika roller. Båda vet vad man ska göra direkt. Kvällen kom ganska snabbt och snart var det väldigt mörkt, men vi satt kvar en stund och pratade och njöt av ensamheten och tystnaden.

Jag vaknade tidigt morgonen efter, som jag ofta gör. Men denna morgon var annorlunda, jag vaknade med kraftig magvärk. Så vår resa blev hastigt väldigt kort. Men även fast jag bestämde mig för att vi skulle åka hem istället för att stanna en natt till så fick vi iallafall till lite promenad i vårsolen innan vi åkte hem.

Det var så skönt att få vara ute i skogen, trots magvärken. Östkusten har växt i våra ögon, vi hade inte stora förhoppningar om den då vi bestämt oss för att flytta till NYC förra året. Även fast östkusten har så mycket mer folk, så var vi ändå nästintill helt själva på leden.

Nu väntar vi bara på nästa tillfälle vi får som kan ta oss till Catskills igen, men det kanske blir ett tag tills dess.

Posted on October 1, 2019 by Ann Rumbleinthearctic and filed under Äventyrs Tisdag, Utlandssvensk and tagged Catskills Skog Vandring New York Östkusten Äventyr i New York 2020.