Posts filed under Livet i Alaska

Vinterljus

Självporträtt, taget en av de där riktigt kalla dagarna i Fairbanks, Alaska

The winter! the brightness that blinds you, 
   The white land locked tight as a drum, 
The cold fear that follows and finds you, 
   The silence that bludgeons you dumb. 
The snows that are older than history, 
   The woods where the weird shadows slant; 
The stillness, the moonlight, the mystery, 
   I’ve bade ’em good-by— but I can’t. - Robert Service
 

Onsdagstankar

    Vintrarna i Alaska är långa, kalla men underbart vackra. Häromdagen så kom jag och tänka på hur mycket jag saknar det där ljuset som kommer när temperaturerna sjunker ned emot -30 C, när solen går upp eller ned, och även då isdimman rullar in. Det är faktiskt helt magiskt.

 
 

       Har du upplevt det ljuset och den kylan? Vad tycker du?

 

I Backspegeln, del 2

 

Fredags Tillbakablick

    Precis som vanligt hade vi en väderlek som mest liknande en berg och dalbana av olika temperaturer och stormar. Vi hade ingen, ja absolut INGEN ny snö från slutet av december till början av April, som i sig var ett rekord. Vintersäsongen 2015/2016 var ganska mild, eftersom vi inte riktigt fick ordentligt med -40 C temperaturer, det var oftast run -20 till -30 grader istället. Jag var ganska trött på kalla vintrar vid det här laget så det var kanske bara bra?

April

    Det bästa som hände i April var att jag äntligen fick mitt green card, en dyr process, men som till slut gick igenom! Livet gick vidare i stugan, hämta vatten, hugga ved, men inge snö skottande....eller jo det kom lite snö i april, men inte så fasligt mycket ändå. Jag åkte ut i fält, med en pickup-truck som var mer än två gånger så hög som jag, monstertruck. I december förlorar vi ju 7 minuter dagsljus per dag, och när april äntligen har kommit så är vi tillbaka på 7 minuter, fast på plus sidan. Den 22 april så var solnedgången efter 21.30, och det var fortfarande ljust ute vid 22.00  på kvällen i slutet av månaden. April blir som vanligt lerigt och slaskigt när snön till slut ger med sig och smälter. Knopparna brast (ja det låter jättetokigt, men har ingen aning om vad bud burst fenomenet heter på svenska?) en hel vecka tidigare än vanligt, ja det blev rekord helt enkelt. Och sedan så kom myggorna....

 
 

Maj

    Helt plötsligt var maj här och vi fick rekord pollen. Regnstormar blandat med pollenstormar. En kompis och jag åkte till Denali för en sista gång innan vi båda skulle flytta från Alaska. Detta var även den enda gången jag cyklat i Denali och INTE stött på en björn, det enda djuret vi fick se var en ripa. Jag hade sista dagen i fält, och i slutet av maj kom så W och vi packade min röda Subi och sedan gick livet vidare....i 669 mil.  Vi körde genom Alaska, och sedan Kanada, och Kanada och Kanada, ja hela 316 mil gick genom Kanada. Från Bozeman via Yellowstone och Cody hela vägen till Madison var det ungefär 219 mil. Genom Kanada så tältade vi varje natt, förutom sista, jag åt en macka som vi fixat iordning själva med vår mat...men kalkon pålägget hade visst gått ut så jag blev mag förgiftad ungefär samtidigt som vi körde förbi Calgary. Den natten hade vi sedan innan bestämt att vi skulle spendera på ett motel som tur var.

 
 

Juni

    Första Juni kom vi äntligen fram till Madison, då hade vi varit på väg i 12 dagar. En av de första sakerna jag såg till att vi köpte var luftkonditionering till sovrummet. Madison ligger så pass söderut att det är på samma breddgrad som franska rivieran, och varmt det blir det kan jag säga. Allt är väldigt grönt och frodigt i Wisconsin, helt annorlunda natur (för det mesta) jämfört med Alaska, men väldigt likt Sverige förstås. En dag körde vi tillbaka efter några ärenden och fick se mitt livs första "naken cykel race", låter absolut lika farligt som det ser ut tycker jag. W åkte tillbaka till Yellowstone för mer fältarbete och jag upptäckte ny delar av Madison. Jag fick även mitt allra sista paket från mamma, jag visste ju inte då att detta skulle vara sista paketet.

 

I Backspegeln, del 1

 

Fredags Tillbakablick

Första Kvartalet, 2016

    2016 gick förbi så fort, men ändå ganska långsamt. Det är svårt att hitta en bra balans mellan jobb, fritid och forskning, iallafall för mig. Vi bestämde att detta var året då jag skulle flytta från Alaska till Wisconsin. Jag och W har haft långdistansförhållande i flera år så det kändes rätt att äntligen flytta ihop igen. Detta innebar dock att jag var tvungen att bli färdig med en massa saker i Alaska, men jag blev färdig med det som jag skulle bli färdig med och flyttade. Första halvan av året spenderades i Alaska och andra halvan i Wisconsin, eller egentligen 5 månader i Alaska och 7 Wisconsin, men vem räknar?

Januari

    Julen 2015/2016 spenderades i Bozeman, MT som vanligt, men vi flög hem till respektive stad redan innan nyår. Så jag firade helt enkelt nyår tillsammans med Tycho i min lilla stuga i skogen. På nyårsdagen blev Tycho sjuk, och jag vet fortfarande inte riktigt vad som orsakade det, men han mår bra nu! Januari bjöd på en massa norrsken förstås, som vanligt. Jag åkte längdskidor och testade fatbiking för första gången. Förutom att åka skidor, hänga i stugan framför brasan så ägnade jag stor del till min forskning förstås.

 
 

Februari

    Februari bjöd på mer vinter cykling (det är det eller skidor för att ta sig till jobbet), mer norrsken, och mera mys i stugan. Vintrarna i Alaska kan vara ganska tuffa, men det är helt enastående vackra och kalla förstås. Jag såg även starten på Yukon Quest igen, mera fika och en öl eller två på det!

 
 

Mars

    Till slut kom mars och vår intervju för att få Green Card. W kom till Alaska och vi åkte ned till Anchorage för intervjun. Vi gjorde ett stopp i Talkeetna för ett 25km skidlopp och sov vid den stora floden med utsikt över Denali, vaknade upp på skidlopps dagen i -20 grader....upp och hoppa! Sedan vidare till Homer för en weekend, innan vi till slut hade intervjun i Anchorage. Dessa intervjuer är så löjliga men stenallvarliga. De frågade W om han hade någon handgranat på sig då vi skulle gå in i byggnaden.. Situationer som den är så skrattretande, man vill bara säga ååh whoops glömde visst att jag hade en i bakfickan, eftersom man inte fick ha med sig några väskor eller dylikt. Vi blev godkända och på väg tillbaka så fick vi sms om att de påbörjat produktionen av kortet!

 

Landet som Gud Glömde

The lonely sunsets flame and die;
The giant valleys gulp the night;
The monster mountains scrape the sky,
Where eager stars are diamond-bright.

 

 

Den Arktiska Luften

 
 
 

    Det är en av de bra nyheterna vi hört om på sistone, och du kan läsa mer om det här! De senaste dagarna har vi dock hört lite sämre nyheter, som till exempel att förra året (2016) var det varmaste på 30 år i Alaska. Tidigare i december kunde vi läsa om minskningen eller snarare bristen på havsisen i norra ishavet och de temperatur ökningarna som skett där. Vi har även läst om den här ökade temperaturen och dess påverkan på isbjörnar, samt problemen med de överfulla isbjörns fängelserna i Churchill, Manitoba. 

 
 

Det är ett hett ämne

    De här nyheterna är inte speciellt nya, vi vet att den arktiska regionen har haft de högsta temperaturökningarna på jordklotet, och även att Alaska är en av de regionerna där dessa temperaturökningarna har varit störst. Vi vet att med torrare landskap kombinerat med mer frekventa blixtnedslag leder till ökad brandarea i nordvästra Nord Amerika. Att skogar brinner är naturligt, de har de gjort i flera tusen år, de som ändrats nu är att dessa bränder kommer alltmer oftare, det vill säga att samma område brinner ytterligare en gång, inom samma tidsperiod som de förr i tiden bara brann en gång. Resultatet av de vi ser kan leda/leder till ändrad art sammansättning av vegetationen, ändrad återväxt av den tidigare vegetationen, men även påverkan på permafrost distributionen och således även en påverkan på vattenkemin i vattendragen. 

Den Arktiska och Sub-Arktiska skönheten

    Har du någonsin kört genom detta magnifika landskap uppe i norr? Den ändlösa tundran, svartgranen och bergen, invävda tillsammans på detta ställe som vi kallar jorden? Det är så vackert, och ibland verkar det som väldigt få har sett detta, eller iallafall blivit trollbundna av dess skönhet. Jag är inte en av dom, för jag har sett den skönheten och det är en av de sakerna jag lever för.

 
 

    Har du någon favorit region i världen? Jag brinner för den arktiska och sub arktiska regionen, men jag vet att andra människor brinner för andra delar av denna värld.